Okategoriserade

Paper Moon och LillStrimma fick sin första kull 30 maj 2014

Vad härligt att äntligen ha en liten hög av småmånsar igen. Paper Moon, alias PM, klämde ut bebbarna som om hon aldrig hade gjort något annat. Troligen är det 3 blå hanar en med vitt och två utan och två honor - svartsköldpaddor - en av dem är med vitt och troligen solid. Alla katter kan möjligen också ha silver men det är lite för tidigt för att säga säkert. De snuttar på oavbrutet så hon måste ha mjölk så det räcker åt dem. Heja PM!

Välkomna :)

by beata

Fiorella Caramella

Fiorella Caramella blev vår på höstlovet. Vi for ner till Lottie i Båstad för att hämta hem henne. Här sitter hon i Lotties soffa med Lovisa dagen då vi skulle hämta henne. Resan hem gick bra även om den var äventyrlig. Bilen gick sönder och vi fick hyra bil för att ta oss hem. Men Caramella skötte sig exemplariskt. Efter en tid i karantän hemma fick hon träffa sin 5 veckor äldre syster, Blue Jasmine. De satte genast igång att leka. Paper Moon var också med och såg till att allt gick lungt till. Fabian höll de fullt sysselsatta med olika lekar. Med sina stora öron och raka profil ser Caramella nästan ut som en egyptisk katt :)

Och lika frusen är hon som en egyptisk katt skulle vara. Hon älskar att krypa in i sin ulliga påse. Hon har verkligen fått in snitsen och kan springa i full fart in i påsen och på ett ögonblick lägga sig till rätta och se ut som att hon hade legat så länge.

Välkommen till vårt hemma kära Caramella!

by beata

Grym katt på fat

LinaFina blev trött på att vänta på maten, så hon placerade sig strategiskt mitt i fatet. Men det blev så tröttsamt att vänta att hon gäspade stort. Hon blev extra förnärmad när matte dessutom tog upp kameran för att plåta henne mitt i allt. Blicken var mördande och uttryckte "I can kill you with a thought". Tur att LinaFina är så snäll och aldrig skulle göra verklighet av det. Hon har bara en ovanligt grym skogislook. :)

by beata

S*Tante Bluhme's Blue Jasmine

Nu har hon äntligen kommit. Lilla söta Blue Jasmine. Som vi har längtat. Tack snälla Lottie för att vi har fått köpa henne. Hon är så härlig och kelig. Knappt ett pip sa hon på den långa resan hem. Hon är redan så tillgiven och rar och spinner som en helikopter så fort man petar på henne. Hennes stora tassar är som små björnlabbar, men inte en klo har hon ute när hon jabbar med dem i leken. Vi är så lyckliga över att ha henne här.

Vackra, söta, keliga Blue Jasmine.

by beata

Vilda Paper Moon

Paper Moon, alias "PM", är en härlig kisse. Nu har hon blivit drygt ett halvår och är så full av liv och leklusta att man kan tro att hon fortfarande är en liten kattunge. Hon har tagit efter mycket efter sin mamma "N*Skaujenta's Solrunn", men ännu mer är hon som Katniss var. Ibland är det som att Katniss hade tagit över PMs kropp. PM kommer och lägger sig på mitt bröst varje morgon, precis som Katniss gjorde. Hon går och hämtar leksaker och släpar dem efter sig, precis som Katniss gjorde. Hon sitter i handfatet på morgonen när jag gör mig i ordning för jobbet, precis som Katniss gjorde. Hon är energisk och alert och rusar runt som en vettvilling, precis som Katniss gjorde. De andra katterna tycker att PM är lite jobbig. De vill inte vara med i lekarna, men vad bry sig hon om det. Hon landar på deras rygg när de går förbi. Ibland rider hon med några meter innan hon hoppar av. Hon välter omkull dem när de sätter sig att äta. Hon lurpassar på dem när de går på lådan. Hon lägger krokben för dem genom att springa i full fart och slänga sig fram så att hon glider fram som ett bowling-klot och slår omkull benen på de andra som vore de käglor.

Hon behöver en lekkamrat snarast :)

by beata

Nu är hon äntligen här

Paper moon har landat. Förra fredagen fick jag min fina present, världens goaste kattunge. Tina har gjort ett fantastiskt jobb med henne och brodern men hon har ju fått en del hjälp av generna också. Pappa Sean Connery är ju helt makalös i temperamentet och mamma Solrunn likaså.

Nu bor hon i karantän i mitt sovrum och badrum tills vi är säkra på att ingen farlig smitta finns. Lämnar man rummet jamar hon högt och vill vara med. Hon är ju van att alltid ha katter runt sig och en kärleksfull människa eller flera.

by beata

Stora små sötnosar

De små sötnosarna efter Sean Connery och Solrunn är så stora och fina. "Lilla" Taxi Driver väger över ett kilo trots att han bara är 6 veckor. Och systern Paper Moon ligger inte långt ifrån. Dessutom har de ett helt ljuvligt temperament. Speciellt Taxi Driver. Han älskar att gosa och kommer direkt fram när han får besök för att få lite extra uppmärksamhet. Paper Moon är också riktigt gosig men med en så ovanligt kelig och framåt bror är det svårt att tävla. Jag är helt kär i dem båda men eftersom jag vet att Paper Moon ska flytta till oss så klappar mitt hjärta lite extra för henne.

Kika gärna mer på dem på Kattilaforsens hemsida. Här är mer bilder;

Paper Moon, 5 veckor:

Taxi Driver, 5 veckor;

by beata

Sorg i Hästhagen - Katniss är borta

Den 12 mars hände något förskräckligt. Min högt älskade Katniss gick bort alldeles för tidigt. Min pigga, glada, goa kattunge. Hon hade gått upp på morgonen med Daniel vid 6 med samma glada skuttande som alltid. En stund efteråt ville hon ha hjälp av honom för att få loss sin favoritleksak som hade fastnat i trappan. Daniel lirkade loss den och Katniss skuttade glatt vidare med den i munnen. Daniel cyklade till jobbet kvart över sex och Katniss satte sig att äta torrfoder i väntan på att jag skulle vakna och ge henne något godare.

06.20 vaknar jag av att Katniss inte ligger på mitt bröst som hon brukar. Min plan var att gå upp vid 07:00 så jag låg kvar i sängen och svarade på mail på paddan. Med jämna mellanrum funderade jag på lillskruttan och när hon skulle komma. Till slut kunde jag inte hålla mig från henne så jag gick upp och förväntade mig att hon skulle komma skuttande i 180 som vanligt när hon hör att jag är vaken. Alla katter kom men ingen Katniss.

Min första tanke var att hon måste ha blivit inlåst. Det är så olikt henne att inte vara först av alla hos mig. Jag ropade. Inga ljud från Katniss. Jag öppnade varje stängd dörr. Ingen Katniss. Jag började bli orolig och lite arg och tänkete att Daniel måste ha råkat släppa ut henne när han tog cykeln. Typiskt också. Det är bara ta på sig skor och gå ut och ropa. Men först ska jag testa en sista sak. Jag öppnar en burk av hennes favoritmat. Då kommer hon säkert om hon är hemma. Jag går fram till matplatsen och där ligger hon! Jag bara skriker rakt ut. Jag som alltid är så sansad blir helt paralyserad av sorg. Mina tårar bara forsar. Jag tar upp henne och hon är sval och lealös med tungan blåaktig och hängande utanför mungipan. Jag tar upp och tittar henne i munnen. Svalget är fullt av mat. Jag lägger henne över axeln med huvudet hängande nedåt och masserar henne över magen och ryggen. Och ut kommer mat och en stor suck. Men hon vaknar inte. Hon måste ha kvävts till döds.

Lovisa har hört mig och kommer ner och ser mig och Katniss och börjar storgråta. Jag försöker både trösta Lovisa och få igång Katniss men det är lönlöst. Livet måste ha lämnat den lilla kroppen strax efter att Daniel gick. Så jag och Lovisa bearbetar vår sorg genom att förbereda Katniss för begravning. I huvudet mal tankarna. Tänk om jag bara kunde ha försökt lite till? Tänk om jag hade gått ner när jag vaknade? Tänk om jag genast satt mig i bilen och kört i ilfart till veterinären när jag hittade henne? Samtidigt tänker jag att vad hade hon fått för liv om vi lyckades rädda henne till livet men följden blev hjärnskador och svårigheter att leva ett fullgott kattliv. Skulle jag få igång henne är det bara för vår skull inte för hennes, hon har redan lämnat oss. Hon har det bra. Det är bara i oss det gör så gruvligt ont.

Vi tog en kartong som Lovisa hade målat svart sedan tidigare. I den bäddade vi ner henne med hennes favoritleksaker, en skön filt och Lovisa ville även ge henne lite vackert glitter. Sedan stoppade vi kartongen i en pappkasse. Katniss kunde leka i timmar i pappkassar så Lovisa tyckte bestämt att vi skulle ha en pappkasse runt henne. Sedan frös vi ner henne i väntan på begravning till då tjälen gått ur marken.

Jag saknar henne varje dag. I början var det värst, jag har aldrig saknat en katt så mycket. Familjen kallade henne plåstret eftersom hon var som ett plåster på mig efter att vi hade gått igenom så mycket tillsammans. Hon låg på mig på natten. Hon satt bredvid mig när jag jobbade. Hon låg i handfatet när jag sminkade mig. Hon låg på ryggstödet av soffan om jag tittade på TV. Varje gång jag gick in i ett rum och stängde om mig satt hon utanför och väntade på att jag skulle komma ut igen. Om Daniel undrade var jag var så tittade han efter Katniss för att veta. Hon markerade alltid min plats i huset.

Efteråt var saknaden så stor. Hon saknades vid datorn, i handfatet, på ryggstödet, i sängen...Varje gång jag passerade hennes matskål så stack det till så rejält i hjärtat på mig så att jag tappade andan. Det är helt sjukt att sakna en katt så men jag kunde inte hjälpa det. Först nu börjar jag bli lite människa igen.

Katniss som gjorde allt i 180. Hon lekte i 180, kelade i 180, spelade på iPaden i 180, sprang i 180 och åt i 180. Det blev hennes olycka. Och vår.

Vila i frid kära, goa, ljuvliga, kärleksfulla, speedade lilla hårboll.

by beata

På kärt besök hos kullen

Jag och Lovisa var och hälsade på Tina för att njuta lite av Sean Connerys småmånsar. De är ju så underbara. Och så stora :). Vi passade på att ta lite bilder.

Här är hela kullen med sin mjölkstinna mamma Solrunn. Längst till vänster snuttar Paper Moon, bredvid henne ligger hennes syster Love Story. Och längst till höger sitter brorsan Taxi Driver som fastklistrad vid tutten, mjukt inbäddad i mammas härligt varma, lurviga svans.