Välkommen till Dear John’s och våra älskade katter. Vi har två kullar med kattungar till salu just nu. Se mer under kattungar .

Den 19 oktober föddes ”Dragonfly in Amber”- kullen


Den 19 oktober föddes de ljuvliga ungarna efter Katja och Caracal. Två gossar och två flickor. Här på bilderna är de en dryg vecka gamla :). Mer bilder kommer snart.

Laird Fraser - d 22 - hane

 

Miss MacKenzie - NFO nt (24) - hona

 

James MacTavish - NFO a (t) 24 - hane

 

Bonnie Wee Lassie - NFO n(t) 24 - hona


Vi väntar kattungar i oktober och november 2020


Nu börjar det synas ordentligt på Katja att hon ska ha bebisar i oktober. Jag längtar verkligen. Även Uriel visar tecken på att vara dräktig även om de bebisarna kommer att dröja ytterligare några veckor efter Katjas telningar har kommit. Läs mer om parningarna under planerad kull

 


Grattis till Fjordkullen som fyller år 24 januari


Den 24 januari fyllde Fjordkullen 3 år. Här kommer bilder på SE*Dear John's Lilla Ku som numera kallas Kajsa. Bilderna är tagna av husse Johan Philblad. Tack för bilderna :)

Grattis också till

Sassen (numera kallad Denver), Fossing (numera kallad Mr Weasley), Jössing, Lysa och Lustra

 


Äntligen ligger z-gossarna uppe på hemsidan


Nu har jag tagit mig i kragen och uppdaterat hemsidan med de tre ljuvliga gossarna. HÄR kan du se mer av dem.

Från vänster Zaxon Zilverspets, Zebulon Zilverstorm och Zorro Zilverhjärta är den törstige gossen.


Fyraveckorsbilder på Midsommarnattsdrömmarna


Småttingarna växer så snabbt att jag inte hinner plåta dem förrän det är dags igen. De är så runda och goa och försöker hinna ifatt sina äldre halvsyskon, Det går så där. De ser så oskyldiga och nyvakna ut jämfört med sina syskon som springer frivarv runt dem. :). Här kommer 4-veckorsbilderna - klicka bara på rubriken nedan.

Midsommarnattsdrömmarna 4 veckor


Nya 7 och 8 veckorsbilder på Greatest Showman-kullen


Det är så svårt att tänka sig att jag ska behöva bli av med dessa goa ungar. Jag har fortfarande inte kunnat bestämma mig för om jag ändå ska behålla någon av dem och tiden rusar iväg och beslutet kommer allt närmare. Zac har blivit bokad, det var en sådan kärlek från båda håll att det var självklart. De andra ungarna har också varit kärleksfulla mot flera olika intressenter så snart måste jag ta ett beslut. Under tiden hoppar kattungarna i växterna och njuter av livet tillsammans :).


nya två- och treveckorsbilder på Midsommarnattsdrömmarna


Nu ligger nya två- och treveckorsbilder på Midsommarnattsdrömmarna här A Midsummer Night’s Dream

Peaseblossom

Francis Flute

Lysander


5 & 6 veckorsbilder på Zac, Ziv och Zendaya


De små gostrollen är så underbart härliga. Så fulla av liv. Jag lyckas nästan aldrig få bilder som inte är suddiga av allt skuttande men några enstaka bilder blir det i alla fall 🙂 Nu ligger nya bilder uppe på Zac, Ziv och Zendaya. HÄR


Nya bilder på kattungarna 1 och 2 veckor


Här är Zen 10 dagar. De är så underbart mysiga. Redan sociala, trygga, nyfikna och keliga. Tänk att jag alltid glömmer hur snabbt man fäster sig vid dem. Och imponeras av dem. Om jag inte hade ett jobb att sköta skulle jag sitta som fastklistrad vid bolådan hela dagarna. :)

Här är länken till deras sida


Tänk vad tiden går


Jag hittade precis en gammal bild på Lovisa där hon står på utställning med LinaFina i famnen. De står till vänster i bild. Till höger står Wilma och pappa katt Starstruck. Så gulligt. LinaFina var inte ens ett år på bilden  :)

 


Vi har kattungar födda 2018-11-03


Så kom de. Katjas och Prinsens ungar. Tre härligt stora ungar. Två hanar och en hona.

ZAC - 3 dagar på bilden - Hane - Blåtabby

ZIV - HANE - Svart solid - 3 dagar

ZEN (Zendaya) - Hona - Blåsköldpaddstabby

Se mer här


Uriel blev BIS ungdjur på Skogkattmästerskapet 2018


Vår ljuvliga S*Segersjös Uriel blev BIS ungdjur på Skogkattmästerskapet i år i tuff konkurrens med många snygga skogkatter. Samtidigt blev både pappa och mamma katt bästa avelshane och bästa avelshona. Det gick också bra för syskonen. Grattis Cina till en mycket lyckad kull och uppfödning.


Grattis på 1 årsdagen ljuvliga Katja


Idag fyller sötnosen S*Milda ma Tildes Katja Mare 1 år. Tänk att tiden går så fort. Hon känns fortfarande som en liten kattunge. Hon började löpa för första gången för ett par veckor sedan men för mig är hon fortfarande bara en baby. Hon är en härlig typ. Hon älskar att leka med Prinsen och Paper Moon. De smyger på varandra, hämtar bollar åt varandra som de sedan jagar tillsammans och rullar runt och brottas. Trots att både Prinsen och Paper Moon är så mycket större så räds hon inte att brottas med dem. Hon älskar också att få vara ute oavsett väder. Tyvärr har de tillfälligtvis bara en altan att vara på men det gör inte henne ett dyft. Hon ömsom hoppar runt, ömsom spanar på fåglar och ömsom ligger och sover där ute. Hon vill inte alls vara inne lika mycket som de andra i katteriet. När den nya kattgården blir klar lär vi väl aldrig få in henne. Grattis pussgurkan!


S*Dear John’s Macavity & S*Dear John’s Rum Tum Tugger njuter av livet


Sköna och coola Macavity är vackert solid blå och bor med sin kullbror Rum Tum Tugger. Här ligger han utslagen och njuter av livet hemma hos familjen Lindroth.

Brorsan och busfröet Rum Tum Tugger är en riktíg pälsbomb med en härlig krage och mage i silver. Familjen berättar om att han ofta leker smarta lekar som går ut på att han ska försöka fånga dem. En lek som han lika glatt varje gång hakar på till de ljuvliga döttrarnas förtjusning.


Fjordkullen 1 år! Grattis på födelsedagen sötnosarna


Idag är det ett år sedan Fjordkullen föddes. Tack alla underbara hussar och mattar som ger dessa lekkära ulltussar den kärlek de förtjänar. Här nedan lite sjuveckorsbilder på födelsedagsbarnen:

Sötnosen Sassen som numera heter Denver och bor hos härliga familjen Hellström
Ljuvliga Lysa spinner hemma hos sin kärleksfulla matte Kristiina.
Läckra Lustra lever livet hos rara paret Simon och Penny
Underbara Lilla Ku kallas numera Kajsa och njuter av livet hos familjen Pihlblad.
Sötnosen Jössing har det härligt med katt- och hundkompisar hos fina Erika och Danne
Flotta Fossing heter numera mr Weasley och har lyckan att bo med kullbrorsan Denver hos härliga familjen Hellström

 


Nu har alla kattungar flyttat till sina nya hem


 

Jag önskar alla våra älskade ungar lycka till i sina nya hem. Jag hoppas att deras familjer kommer att ha lika mycket glädje som vi har haft av sötnosarna och få uppleva lika mycket kärlek och gosiga stunder :) Kram på er gullgrisar.


Nya bilder på Paper Moon-kullen uppe


Nu finns nya bilder på sötnosarna. Både tre, fyra och femveckorsbilder.

Här kommer ett litet smakprov:

TRIXIE DELIGHT - 3 veckor

TRIXIE DELIGHT - 4 veckor

TRIXIE DELIGHT - 5  veckor


Paper Moon-kullen – 2 veckorsbilder uppe


Nu har jag fått upp lite tvåveckorsbilder på Paper Moon-kullen. Nedan hittar du ett litet smakprov. Fler bilder hittar du HÄR

TRIXIE DELIGHT - HONA - f 24 (Svart sköldpaddspotted)

MOSES "MOZE" PRAY - HANE - e 22 (Cremetabby)

MOLLY McGEE - HONA - a 22 (blåtabby)

MISS OLLIE - HONA - n 09 22 (Brun-vit tabby)

ADDIE LOGGINS - HONA - a 24 (Blåspotted)


Fjordkullen 7 veckor


Nu finns bilder på Fjordkullen där de är 7 veckor gamla. Ni hittar bilderna HÄR


5 veckorsbilder på Fjordkullen


Nu ligger nya bilder på Fjordkullen uppe. Du hittar dem HÄR


Fjordkullen 3 och 4 veckorsbilder uppe


Nu finns nya bilder på Fjordkullen här

 

 


Min vackra prins ;)



Fjordkullen 2 veckor


Nu har vi nya bilder på kattungarna. HÄR

Här nedan kommer ett axplock. Håll över bilderna så dyker texten upp


Nu har de kommit. Caramella fick sex små sötnosar


Den 24 januari fick S*Tante Bluhme's Fiorella Caramella sin kull tillsammans med (N)Tingoskattens Villemann. Sex stycken blev det:

En röd-vit hane, en creme hane, en röd hane, en brun-vit troligen hona, en hona som är svartsköldpadda med mycket vitt samt en hona som är blåsköldpadda med vitt. Trots att de var så många gick förlossningen bra och alla hade fina vikter. Mamma Caramella verkar ha mycket mjölk för ungarna är tysta som möss och bara sover eller äter. Det ska bli så kul att följa dem. De ser ut att bli jättefina med starka skogisdrag. Mer bilder kommer.

Caramella och Villeman träffades i november. En parning som har känts riktigt lovande då de unga tu kompletterar och förstärker varandra väl. Båda har fantastiska tofsar så jag förväntar mig det samma av ungarna. Caramella har en supervass profil, stora öron och stark haka. Villeman har också en underbar profil och en fantastisk höjd över huvudet. Båda katterna är stora och har en riktigt bra pälskvalitet. Villeman är ljuvligt snäll och Caramella är medveten om vad hon vill. Tillsammans är de perfekta.

 


Caramella väntar ungar


S*Tante Bluhme's Fiorella Caramella väntar ungar med den supersnälla snyggingen (N) Tingoskattens Villemann. Kattungarna väntas mot slutet av januari 2017 om allt går som det ska. Förväntat färgutfall på ungarna är honor som är svarta, blå eller sköldpaddor och hanar som är antingen svarta, blå, röda eller creme. De kan vara antingen mönstrade eller solida, med eller utan vitt. Åh vad jag längtar efter dem :)


S*Kattilaforsens Malala


S*Kattilaforsens Malala är vår nya ljuvliga skönhet som bor hos min syster Nina sedan några månader tillbaka.  Här på bilden är hon 10 veckor hemma hos sin uppfödare Tina. Tack snälla Tina för att vi fick köpa henne. Hon är verkligen underbar.


Nu är de minsta kattungarna nästan flyttklara


Just nu har vi 2 leveransklara kattungar som söker nya hem. De föddes den 21 mars 2016 och är redo att flytta efter den 13 juni. Deras mamma är S*Tante Blumhe´s Fiorella Caramella och pappa är SE*Dear John's Prince Michael.  

Först ut är härliga Sweet Liquorice. Hon har en härlig karaktär, nyfiken, kelig och påhittig. Hennes stamtavla hittar du här. Fler bilder på henne finns här.

Sweet DSC04340

Minst lika härlig är hennes syster SE*Dear John's Samba Liquorice. Hon är också kelig och framåt och bara så där kattungegosig så att man smälter. Hennes stamtavla hittar du här. Och fler bilder på henne finns här.

Samba DSC05052

 

Kattungarna kostar 7,500 kronor. Bokningsavgiften är 1,500:-

En kattunge från SE*Dear John's är vid leverans:

  • Minst 12-14 veckor gammal
  • Registrerad med stamtavla i SVERAK
  • ID-märkt med mikro-chip
  • Vaccinerad mot kattpest och kattsnuva (2 ggr)
  • Avmaskad
  • Veterinärbesiktigad
  • Försäkrad mot dolda fel (Agria)
  • Rumsren och social - van vid barn och mycket kärlek

Nu har de första pojkarna flyttat till sitt nya hem


Det är fullkomligt underbart att föda upp kattungar men det sliter i hjärtat varje gång de flyttar. Först ut att flytta var Mac & Tug (Macavity & Rum Tum Tugger). Men jag vet att de får det jättebra. De flyttar till en underbar familj med tre söta små döttrar att leka och växa upp med. Dessutom har de varandra.

Här är bilder på ljuvliga Lovisa med de små sötnosarna dagen då de for.

Först med Macavity. Vår helblåa, helcoola skogisgosse som är så framåt, nyfiken och närvarande.

Lovisa & Mac DSC05414

Sedan med spinnmaskinen Rum Tum Tugger, tjejernas favorit i Cats-musikalen och helt omöjlig att inte bli kär i även i verkligheten.

Lovisa & Tug DSC05386

Gud vad vi kommer att sakna er båda. Lycka till mina små-månsar. Puss.


Nya bilder på kattungarna


Oj vad härligt det är att pyssla och gosa med kattungar, men oj vad lite tid som finns över för att föra över alla bilder till hemsidan. Tack snälla Tina för att du tog en massa bra bilder som jag bara var tvungen att lägga ut. De har haft många besökare och har nu många fler intressenter än vad de är till antalet så jag pusslar och pusslar för att det ska bli så bra som möjligt. Här kommer nytagna bilder på alla sötnosarna.

Först ut idag är SE*Dear John's Sunset Liquorice. Hon är så vansinnigt gullig med sin lilla solnedgång i pannan och sitt härliga sätt. Alla som kommer hit faller för henne. Synd att man inte kan klona henne :). Tur att hon har flera lika härliga syskon.

2016-04-24 10.20.57 Sunset2016-04-24 10.23.12 sunset2016-04-24 11.09.31 Viggo med Sunset

Sedan följer SE* Dear John's Samba Liquorice. Hennes personlighet är ljuvlig. Alltid lika tillitsfull. Aldrig ett pip. Alltid nyfiken och framme och redo att gosa eller bara slumra med magen i vädret i någons knä. Dessutom är hon ju grymt söt med sin svarta haka och vita svanstipp.

2016-04-24 10.39.10 Samba 2016-04-24 10.39.29 Samba 2016-04-24 10.39.42 Samba 2016-04-24 10.39.50 Samba2016-04-24 11.15.30 Samba2016-04-24 11.15.36 Samba2016-04-24 11.15.31 Samba

 

 

SE*Dear John's Chili Liquorice är inte sämre han. Hungrig, lekfull, kelsjuk och grymt kär i sina storebröder som han jagar efter så gott han kan. Men syrrorna duger gott också. Skutt, skutt runt i rummet och går man förbi ska han helst klättra upp för att få vara nära. Inte så skönt om man har strumpbyxor men vem har sagt att inte kärlek gör ont.

2016-04-24 10.43.51 Chili 2016-04-24 10.44.04 Chili 2016-04-24 10.44.13 Chili 2016-04-24 10.47.43 Chili 2016-04-24 10.48.56 Chili

Med så goa syskon är det lätt att tro att SE*Dear John's Sweet Liquorice kommer i skymundan men det går hon inte med på. Hon är gärna med på alla upptåg och skuttar runt med sin långa svans som en radarantenn. Hon är minst av sina syskon men inte mindre personlig. Hon är verkligen speciell.

2016-04-24 10.55.41 Sweet 2016-04-24 10.57.24 Sweet 2016-04-24 10.57.26 Sweet 2016-04-24 10.58.42 Sweet  2016-04-24 11.14.29 Lakritssystrar

Och här kommer de stora ungarna som nu hunnit bli 8 veckor. De har sånt spring i benen att det är helt galet. I skrivande stund springer de runt, runt och jagar varandra. Det är så himla sött. Alla leker med alla. Små som stora. Ibland klättrar de upp i mitt knä en stund så att jag också får lite kärlek. Pappa Prinsen vill också vara med och leka. Han tycker att ungarna är så roliga. Mammorna vakar oroligt och säger till honom om ungarna piper, vilket de gör förvånande sällan. Man kan se att ungarna är lite impade över hans krumbukter och smidiga hopp. De närmar sig honom med skräckblandad förtjusning.

Först ut är SE*Dear John's Bustopher Jones. Som lyssnar bättre på namnet Buster :). Buster har hittat sin familj och kommer att flytta till storasyster Misty i Saltsjöbaden. Buster är så himla söt i sin creme skrud med silver i botten och sin skogis-look. Och han har ett ljuvligt temperament. Modig, nyfiken och kelig. Precis som en katt ska vara.

2016-04-24 10.12.36 Buzz 2016-04-24 10.12.43 Buzz 2016-04-24 10.13.09 Buzz

SE*Dear John's Rum Tum Tugger har också hittat sin familj i Uppsala. Dessutom får han med sig sin älskade bror Macavity. Sååå lyxigt. Det är nästan som att de visste det för de leker mer tillsammans just nu än någonsin. Bröderna är i o f s alltid sugna på bus. Tug är också så härlig. Petar man på honom spinner han högt. Smeker man honom somnar han. Han är lite mer försiktig än Macavity så de kommer att kunna anta olika roller i sitt nya hem.

2016-04-24 10.15.18 Tug 2016-04-24 10.15.37 Tug 2016-04-24 10.17.12 Tug

Söta SE*Dear John's Grizabella flyttar till Vimmerby. Det är så långt bort att jag måste gosa med henne extra den tid som är kvar. Grisen är lite lugnare än sina syskon och är också en spinn-maskin. Hon är så mjuk och rar. Men hon kan busa rätt mycket hon också. När hon ska plåtas poserar hon snyggt och lägger sig där man lägger henne.

 

2016-04-24 10.25.39 Miss M 2016-04-24 10.25.53 Miss M 2016-04-24 10.26.26 Miss M 2016-04-24 10.26.29 Miss M

 

Hennes syster SE*Dear John's JennyAnyDots är ett riktigt busfrö. Hon är i särklass den busigaste av syskonen och den som kommer att bli mest lik sin mamma. För varje dag blir hon mer och mer lik. Dots är en riktig liten lurvboll och supersvår att plåta eftersom hon alltid är på väg någonstans. Men när hon väl blir trött är hon lika kelig som syskonen. Helst vill hon komma ut i köket till oss människor och jamar högt om hon inte får vara med. Vår goa lilla nallebjörn.

2016-04-24 10.28.23 Dots2016-04-24 11.44.13 Dots

SE*Dear John's Miss Mistofeles är också en riktig sötnos. Lite busigare än Grizabella men lika kelig - om man får tag på henne. Jag älskar hennes kontraster i svart och silver. Hon är en riktig snygging. Helst sover hon med sina småsyskon och låter sig ammas av Caramella - småsyskonens mamma. Liksom sina syskon kan hon leka i timmar med en fjädervippa. Och precis som med hennes syskon kan jag inte ta ögonen ifrån henne.

2016-04-24 10.31.41 Miss M 2016-04-24 10.32.07 Miss M

SE*Dear John's Macavity är också en eftertraktad liten gosse. Mac tycker inte själv att han är så liten, han och Buster är tuffast av dem alla. Vad skönt för honom att få flytta med sin broder Tugger. Men vi saknar honom redan. Han är också en riktig nallebjörn som är svår att göra rättvisa på bild. Han är härligt självständig och vet precis vad han vill. Samtidigt var han en av de första att vilja vara nära oss människor - och det sitter i än.

2016-04-24 10.35.25 Mac 2016-04-24 10.35.28 Mac 2016-04-24 10.36.17 Mac

 

 

Busters söta lillhusse Viggo gosar med Rum Tum Tugger och JennyAnyDots2016-04-24 11.00.25 Viggo med Tug o Dots 2016-04-24 11.00.59 Viggo med tug och dots

 

Cats-kullens mamma Triana får avsluta bildkavalkaden för denna gång. Hon gör sig sällan på bild men Tina gjorde så gott hon kunde.

2016-04-24 11.10.41 Triana 2016-04-24 11.18.40 Triana  2016-04-24 11.52.38 Triana

Lakritskullens mamma Caramella måste ju också få vara med på ett hörn.

2016-04-24 11.23.21 Caramella 2016-04-24 11.47.29 Caramella  2016-04-24 11.50.06 Mella

Tack Tina för alla bilderna :) :)


Norska skogkattungar – Lakritskullen föddes 21/3 2016


Den 21 mars blev Fiorella Caramella och Prince Michael stolta föräldrar till Lakritskullen. En hane och tre honor.

Eftersom mamma Caramella heter Caramella fick barnen godisnamn - Efter olika läkerolsmaker

DSC01684 DSC01943 DSC01944 DSC01980 DSC02099

Först ut är hanen Chili Liquorice - eller bara chili helt enkelt. Hans färg påminner om chilins hetta men temperamentet är varmt och nyfiket.

DSC01681 DSC02033 DSC02045 DSC02055 DSC02207

Härnäst kommer systern Sunset Liquorice - eler Sunset som vi kallar henne. Solnedgången i pannan går inte att ta miste på

DSC01653 DSC01688 DSC01958 DSC01987 DSC02216 DSC02227

Andra systern heter Sweet Liquorice - eller bara Sweet.

DSC01750 DSC01948 DSC01967 DSC02046 DSC02264 DSC02283

Sist ut var Samba Liquorice - Samba med sin vita svanstipp ser lite extra dansant ut och har en svart prick på hakan. Hon var den första att bli sällskapssjuk av småttingarna.

DSC01700 DSC01708 DSC02087 DSC02300 DSC02314

 


Härliga Norska skogkattungar – Cats-kullen växer så det knakar


Nu är huset fullt av ljuvliga, nyfikna, trevliga kattungar. Kan livet vara härligare :)

Här kommer lite bilder tills jag har fått upp resten på rätt plats.

DSC02121 DSC02389

Först ut är Miss Mistofeles - eller Miss M som vi kallar henne till vardags.

DSC01805
Söta Miss M fyra veckor gammal den 1 april

 

Miss M 5 veckor gammal
Miss M 5 veckor gammal

DSC01763

Sedan söta Grizabella. Även kallad Griz eller Bella eller Belliz

Grizabella 5 veckor
Grizabella 5 veckor
Grizabella 4 veckor
Grizabella 4 veckor
Grizabella 4 veckor
Grizabella 4 veckor

Tredje flickan är JennyAnyDots som vi kallar Dots, med sina söta prickar lite varstans.

DSC01814 DSC01859 DSC02434 DSC02467

Och så  gossen Macavity. Så blå, så blå. Som Berlioz - Vi kallar honom Mac :)

DSC01871 DSC02132 DSC02149 DSC02608 DSC02621

Rum Tum Tugger går inte heller av för hackor. Så söt att man vill äta upp honom.

Vi kallar honom mest Tug, Tugs eller Tugster

DSC01816 DSC01886 DSC02148 DSC02441 DSC02562 DSC02662

Och så ljuvliga Bustopher Jones. med smeknamnen Buzz och Buster.

DSC01856 DSC01881 DSC02648 DSC02650 DSC02681

 

 


Cats-kullen en vecka gamla


Cats-kullen 1 vecka
Cats-kullen 1 vecka. Från vänster: JennyAnyDots, Bustopher Jones, Miss Mistofeles, Grizabella, Rum Tum Tugger och Macavity.

fler bilder hittar du här

Kattungarna är så underbara och mamma katt "Triana", alias Skravlan, är så duktig och tar hand om dem helt själv med hjälp av ungarnas farmor. Farmor "Paper Moon", alias PM, är så stolt över dem och ligger bredvid dem mer än vad Triana gör. Och när Triana kommer för att tränga sig ner hos sina ungar byter PM från att tvätta ungar till att tvätta mamma. PM skedar med Triana och ser till att hon blir ren på ryggen, huvudet, öronen och allt annat hon kommer åt. Triana bara njuter, med bebisar på en sida som älskar henne och all kärlek från en erfaren hona på den andra.

Det är relativt lugnt i bolådan för det mesta, det är bara precis när mamma kommer med sin mjölkstinna juver som ungarna kivas en stund innan de har fått sin favoritspene. Grizabella har lärt sig att spinna så hon ligger och knattrar så snart man tar på henne. Speciellt när farmor och mamma gosar. Bustopher Jones har blivit en bjässe. Han gick över 300 g när han var en dryg vecka. Miss Mistofeles är minst men väger i alla fall duktiga 245 g.

Min älskade dotter Lovisa hjälpte mig att plåta alla ungarna. Eftersom de nyss öppnade ögonen har vi plåtat dem i dunkelt ljus och i efterhand ljusat upp bilderna för att någorlunda ge en rättvis bild av deras färger. Men bilderna är lite suddiga eftersom kameran har svårt att fokusera i mörker, speciellt som kattungar är lite ryckiga :). Det är inte alltid så lätt att hålla upp ett huvud som är så stort i jämförelse med resten av kroppen.  Här nedan lite fler bilder - ännu fler finns på kattungarnas egen sida.

Bustopher Jones 1v
Bustopher Jones 1 vecka gammal
Miss Mistoffelees 1 vecka
Miss Mistofeles är egentligen mycket svartare i verkligheten och hennes silver är klarare men om man plåtar i dunkelt ljus är det svårt att få till de rätta färgerna.

 


Tingoskattens Triana är nu stolt moder till sexlingar – ”Cats-kullen”


Grizabella 1 dag gammal
Grizabella vilar upp sig mätt och belåten dagen efter sin födelsedag.

Den 2/3 födde Triana sin första kull. På tre timmar hade hon fött ut sex välskapta ungar i olika färger. Först kom tre flickor - "Miss Mistofelees" som ser ut att bli svart-silver och troligen mönstrad, som nummer två föddes "Grizabella" (på bilden ovan) som  ser ut att vara blå-silver-spotted, därefter kom den tredje flickan "Jennyanydots" som verkar vara solid blåsköldpadda, kanske med silver i botten. Efter en stund födde hon ut tre gossar. Först "Macavity" som är solid blå. Inga mönster och som det ser ut inget silver men han är ju så liten ännu så det kan ju synas mer sedan. Som nummer fem för dagen kom "Rum Tum Tugger" - en charmig liten cremepojke och allra sist kom den största av dem alla - "Bustopher Jones" - han är troligen creme-silver men kan också vara röd-silver. Han är lite ljusare i pälsen än RumTum Tugger.

Cats-kullen dag 1
Cats-kullen till bords första dagen i livet

Triana har skött sitt moderskap exemplariskt. Jag har inte behövt göra ett dyft. Hon sköter hela baletten. Det enda jag behöver göra är att se till att hon mår bra och att gosa med hennes ljuvliga telningar. De går upp i vikt som de ska och nu några dagar senare än då dessa bilder togs är ungarna rejält runda om magen. Så jag får sova hela nätterna. Skönt. Och när inte jag pysslar om Triana och hennes kull turas de andra katterna om att hålla henne sällskap eller hjälpa till att tvätta rumpor. Speciellt pappa och farmor - de kan knappt få nog. Prinsen ligger och kikar på sina ungar i flera timmar varje dag och farmor hjälper till med tvätten både morgon, middag och kväll. Triana verkar tycka att det är en självklarhet att en modern kattfamilj ska hjälpas åt. Hon tar tacksamt emot hjälpen och lägger sig och vilar en stund utanför lådan och passar på att sträcka ut sig ordentligt.

DSC01860
Pappa "Prince Michael" vakar stolt över sin stora familj

SE*Dear John’s Prince Michael – min Champion


Prinsen var på Nerks utställning i Örebro och tog CAC och titel - så nu är han Champion. Jag hade inte hunnit med att bada och fixa honom ordentligt så jag blev glad att han trots det klarade sig i konkurrensen. Det var fantastiskt att se honom så stabil och säker, trots att han bara varit på utställning en gång förut, för många månader sedan, och trots att han är högst fertil och de andra hanarna innan honom både urinmarkerade och visade upp olika revirbeteenden.  Han var lugn och trygg både på domarbordet och i buren bakom. Både i sin egen utställningsbur och när alla vänliga människor ville hälsa. Han var så tålig.  Härligast av allt var nog ändå att bo på hotell själv med honom. Att ha hans jättestora tassar runt halsen, och hans kind mot min när jag sover är så mysigt.

Prince Michael Champion i Örebro 2 Prince Michael Champion i Örebro Prince Michael Champion i Örebro3


Prince Michael växer så det knakar


Prince Michael 1,5 år 2

Prince Michael är verkligen en riktig hankatt. Han är stor, muskulös, vältränad och har en benstomme som jag inte har haft maken till hos någon katt tidigare. Han har muskler som en rottweiler :). Samtidigt är han så där ljuvligt snäll och stabil som hankatter ofta är. Hans morfar, Sean Connery, hade varit stolt över honom. Puss min prins.


Misty har flyttat


Oj så länge sedan jag skrev något. Här är Misty med sin mamma Blue Jasmine när hon var 10 veckor. Vi fick rå om Misty länge, men 14 veckor gammal, den 15 november flyttade hon till sin nya familj som hade längtat efter henne så länge. Hon har hittat världens gulligaste familj som skickade vykort till henne när de var på semester. Bilderna på Misty när hon läser kommer upp här snart :). Det har varit härligt att få rå om henne så länge men jag har inte hunnit lägga upp några bilder alls så det kommer et helt gäng här snart.


Misty 4 veckor


Misty 4 v DSC00093

Söta goa lilla kisse. Hon får enormt mycket kärlek. Allra mest av Lovisa. Det märks. Bara hon hör Lovisa så kommer hon springande till kanten av sin lilla lekhage och försöker klättra upp till henne. Nu när hon har börjat förstå att det är jag som ger maten så är hon även mycket glad över att se mig. Tillgivenheten hon visar är så rörande på en sådan liten varelse.  Hon har varit lugn och trygg och gillat att vara med människor redan från början men nu visar hon så tydligt att hon verkligen älskar oss.

Nu klättrar hon också väldigt bra sedan en vecka tillbaka. Så vi har fått stuva om i Lekhagen så att hon inte ska kunna klättra över kanten. Hon älskar att klättra upp för hela klös-stången och upp till avsatserna ovanför. För säkerhets skull har vi kattungesäkrat hela hemmet, trots att den lilla bara är en liten skrutt än så länge :), en mycket älskad liten skrutt <3.

Fler bilder hittar du här

 


Misty 3 veckor


Misty 3 v DSC00072

Hon är en kapabel liten tös. Tre veckor gammal började hon att äta kött med god aptit en dag senare började hon att gå på lådan. Det är fascinerande hur de kan veta att sand är bästa stället för att göra sina behov i. Hennes lilla sandlåda är så liten att bara hon kan gå på den, så hon har ju inte sett någon annan och ändå vet hon. Jag blir lika tagen av naturens finurlighet varje gång. Hade hon varit hund hade jag fått torka upp och fixa hela dagarna, men bara för att hon är katt sköter hon allt själv redan vid tre veckors ålder.


SE* Dear John’s Love in a mist – ”Misty” – vacker som en blomma :)


2015-08-22 18.14.26

Den lilla blå kattflickan är döpt efter den blåa blomman "Love in a mist" som på svenska heter "jungfrun i det gröna". Här är fler bilder på "Misty"

 

 


(N) Tingoskattens Triana


Det här underbara yrvädret flyttade hem till oss för några veckor sedan. Det har varit en kärleksfröjd utan dess like. Alla älskar henne. Hon spinner bara man ropar på henne. Hon är kavat, nyfiken, kelig, matglad, tillgiven, snacksalig och alldeles självklar i kattgruppen. Hon är så lik min djupt saknade Katniss,  de är t.o.m. kusiner, så det är inte så konstigt. Hemma i Norge kallade de henne "Skravle Musa" för att hon pratar så mycket. Här har hon fått smeknamnet Skravlan. Nästan som en annan känd snacksalig norrman, Skavlan. Vi har provat alla möjliga smeknamn men det är bara skravlan och skravlemusa som hon reagerar på så så får det bli. Hon bestämmer. Jag och min dotter Lovisa "slåss" om vem som ska få ha henne hos sig på nätterna, just nu är det Lovisa som leder då hon paxade karantänrummet och jag behöver sova med Blue Jasmines och Prinsens lilla nykomling "Love in the mist"  de första dagarna. Men däremellan fick jag mitt lystmäte, och hon är som ett plåster på mig på dagarna och vill vara med om allt som jag gör. Tack snälla Brita för Triana. Och varmt välkommen till oss du toksöta lilla spinnmaskin.


SE*Dear John’s Love in the mist


SE* Dear John’s Prince Michael hade kärleksfulla stunder med S*Tante Bluhme’s Blue Jasmine i början av juni, men vi trodde inte att de fick till det eftersom Blue Jasmine har lite udda idéer om hur en parning bör gå till. Prinsen som har lyckats alldeles utmärkt förut blev mycket konfunderad så jag hade nästan givit upp hoppet om de två. Men så småningom visade hon tecken på att vara dräktig. Eftersom de båda föräldrarna är stora var förväntningarna på stora bebbar stora.  Men Blue Jasmine växte inte så mycket, däremot blev hennes juver gigantiska. Ett tag misstänkte vi skendräktighet. Och så plötsligt, lördagen den 2015-08-08 klockan 14:30 föddes en stor blå tjej. Redan första dagen vägde hon mer än vad hennes far gjorde dag 6! Den första dagen ser hon ut att redan vara en vecka gammal, rund och god, med små kikande gluggar, och stora härliga tassar. Hon är tabby-mönstrad som sin mamma, sin mormor och sin farmor.

Här är hennes stamtavla

Här är "Misty" en vecka gammal och väger redan 270g

2015-08-16 19.26.27

2015-08-16 19.30.45

Mamma Blue Jasmine (Blå) valde att flytta in henne under soffan i en mysig koja :), Trots att Blå är en ovanligt stor hona så ser ändå hennes veckogamla unge förhållandevis stor ut bredvid henne.

2015-08-16 19.29.25

Pappa Prince Michael pussar på sin dotter, 10 dagar gammal:

2015-08-19 07.06.54

Han ser nyfiket på när lilla Misty försöker vända sig trots att Lovisa håller henne mjukt i baktassen

2015-08-19 07.08.24

Lovisa gosar med lilla Misty som finner sig i det mesta

2015-08-22 18.11.31-1

Misty är redan stark trots att hon bara är en dryg vecka gammal och gör sitt bästa för att sitta upp, gå på vingliga ben, och tvätta sig själv.

2015-08-22 18.12.28 2015-08-22 18.13.17

Här har hon hunnit bli nästan två veckor och knatar runt på upptäcktsfärd som om det var helt självklart för en liten Skogis-baby.

2015-08-22 18.16.20 2015-08-22 18.16.22

Men emellanåt är det skönt att bara vila i lill-mattes famn:

2015-08-22 18.14.26  2015-08-22 18.15.16

Eller hos mamma Blå i lekhagen...

2015-08-24 14.25.13 2015-08-24 14.30.11

 

 


Nippon-kullen 9 veckor


Min vän Annacarin Björne  (mob: 072 333 21 21) har också en härlig kull på fem kattungar efter S*Skottvallen's Lill Strimma och hennes egen S*Lagboda's Officer Maya - även kallad Alice av sin familj. I familjen Björne finns två ljuvliga barn, Cornelia och Leonard, som har gjort sitt bästa för att hjälpa till att uppfostra kattungarna och säkerställa att de är vana vid barnskratt, spring i benen, bokläsande och dataspel. Dottern Cornelia älskar Japan och har varit namngivningsgeneral åt "Nippon-kullen", därav de speciella namnen.

Stamtavla

YOHIO - Hane - Ems-kod: ns

Yohio som föddes först är en härlig svartsilver-smoke-hane och har fått namn efter Cornelias idol med samma namn.

ITCHIGO - Hane - ems-kod: d 23

Itchigo föddes som den andra kattungen men som den första av de röda. Itchigo betyder jordgubbe på japanska. Och Itchi betyder ett eller första. Vilka vackra tofsar han har :)

Aka No Ai - Hane - ems-kod: d 09 24

Aka No ai betyder röd kärlek på japanska. Han är också en extra trevlig liten krabat som gärna kelar mycket och älskar att vara med när det händer.

KAWAII - Hona - ems-kod: fs 09 23

Kawaii betyder söt och gullig men trots det är hon ändå en av de mest kavata av dem allihop. En tuff och kelig skönhet. En utmärkt representant för sin ras.

SAIGO - Hane - ems-kod: ns 09 24

Saigo betyder sist och det var precis vad han var. Han var den sista av de fem i kullen och är inte minst färgmässigt sin pappa upp i dagen.


PM-kullen 12 veckor


Nu är älsklingarna 12 veckor. Platon är fortfarande störst och väger över 2 kg, men de andra ligger inte långt ifrån. Lättviktaren i kullen är Peace Maker på 1,8 kg - inte illa för en liten skogis-flicka. Nu får de vara i hela huset och de ljud de ger ifrån sig är en fröjd att lyssna på. Man hör hur de springer upp och ner för trapporna, galopperar över parketten, genar över soffan, glider in under ett bord, sparkar till en papperstuss, slår en kullerbytta över en leksak, klättrar uppför ett klösträd eller jagar efter en fluga. Tidvis är det knäpptyst, då har de alla somnat utspridda här och var, lika trygga var de än har hamnat. När de har sovit klart hör man ett litet pipande. Då är det någon av dem som känner sig lite ensam och vill ha kärlek och närvaro. Då svarar vi alla, såväl små som stora katter som människor och den lilla ungen springer glatt fram och tas emot av alla buffande, smekande och uppskattande individer. Finns det något härligare än kattungar? :)

Här gäspar Prince med sin leksak vid tassen. Fler 12-veckorsbilder finns på kattungesidan här.


PM-kullen börjar bli flygfärdiga


Det är verkligen härligt att vara med kattungarna. De fick sin första vaccination i förra veckan så de kommer att få stanna hemma tills de är nästan 14 veckor för att hinna få en andra omgång. De är så ljuvligt underbara och börjar bli sådana tydliga personligheter nu när de är 11 veckor.

Prince Michael 11 veckor

Prince Michael. Prince är så makalöst kelig att han hoppar upp i famnen om man inte gosar tillräckligt med honom. Sätter man sig ner för att knyta skorna hoppar han upp och lägger sig på ryggen. På kvällarna är han alldeles tok-kelig och får aldrig nog. Han kommer att växa upp till en härlig knäkatt för kalla vinterkvällar.

Peace Maker 11 veckor

Peace Maker. Peace är den mest nyfikna av alla ungarna. Hon är först framme när något nytt händer och går gärna sin egen väg eller ligger och sover med sin syster Pixie.  Hon ser så härlig ut med sitt silver och sin roliga svans. (Se mer på kattungesidan :)). Hon har varit en av favoriterna för alla barn som har hälsat på så hon har blivit upplyft och kelad med mest av alla.

Platon 11 veckor

Platon Månstrimma. Platon är nog den tuffaste av kattungarna. Han är störst och tyngst och är klart den som bestämmer. Han var tidig med att vilja bli upplyft och kelad med. Att gosa med en människa gick precis lika bra som att gosa med sin mamma redan när han precis öppnat ögonen. Lovisa blev först kär i Platon. Han ville alltid gosa med henne och kröp upp i hennes knä innan han ens kunde gå. Nu älskar hon alla lika mycket.

Pixie 11 veckor

Pixie Marvel. Pixie är också en riktigt kelig typ. Man kan hålla henne hur som helst bara man kelar med henne, men allra helst vill hon ligga på armen med hakan i vädret så att man kommer åt att klia henne ordentligt på hakan. Hon är lite försiktigare än brorsorna, de kan vara rätt vilda och hon föredrar att ta det lite lugnare och studera sin omgivning. Men kastar de sig över henne ger hon tillbaka. Hon är minsann tuffare än de tror. Pixie var den första att spinna och ligger alltid i stolen bredvid mig när jag jobbar hemifrån.

Pelle 11 veckor

Per Morberg. Pelle med sin vita svanstipp är också oerhört gullig. Han tycker precis som de andra ungarna att människor är fantastiska varelser. Och han talar tydligt om när han tycker att det är för ensamt. Då ropar han högt tills man svarar och kommer sedan springande som en kanonkula och börjar spinna innan han ens har hunnit fram. Och så buffar han med sitt lilla duniga huvud. Han var den allra första att vilja komma upp i famnen. Han föddes kelig. Han kunde inte ens öppna ögonen första gången han vände sig till mig för att få komma upp och sedan låg nöjd och glad i min hand.  Pelle ligger alltid på bordet när jag jobbar.


PM-kullen 7 veckor


En nyfiken Pixie 7 veckor gammal

Nu är våra ljuvliga kattungar 7 veckor gamla och helt bedårande. De är så keliga och mysiga och spinner så fort man petar på dem. De känns ovanligt trygga och tillitsfulla, oavsett vem som håller i dem är det lätt att få dem att somna i famnen. De älskar att bli kliade under hakan. De spinner som små helikoptrar och lägger sig på rygg med magen i vädret och huvudet bakåt för att man ska komma åt ordentligt och framtassarna längs sidan.

Samtidigt är de nyfikna och livfulla så det är helt omöjligt att plåta dem. De uppvisar mest dessa två lägen, antingen full rulle eller sovande och lealösa som trasdockor. När det vankas mat, lek eller besökare är det verkligen full rulle. Mamma katt, Paper Moon, och de andra katterna i huset gör sitt bästa för att tillsammans passa och uppfostra ungarna. Paper Moon  är väldigt noga med att hålla ungarna under uppsikt men tycker att det är skönt med den hjälp hon får. Hon uppskattar nya besökare och har inget emot att de gosar med hennes små telningar. Hon övervakar att allt går som det ska och utstrålar en atmosfär av lugn och tillit som verkar påverka ungarna i rätt riktning och gör dem ännu mer positivt inställda till nya erfarenheter.

Fler bilder finns under fliken kattungar.


PM-kullen 4 veckor


Nu har jag äntligen lyckats uppdatera hemsidan med kattungebilder. Kika under fliken kattungar för mer information och bilder.


Paper Moon och LillStrimma fick sin första kull 30 maj 2014


Vad härligt att äntligen ha en liten hög av småmånsar igen. Paper Moon, alias PM, klämde ut bebbarna som om hon aldrig hade gjort något annat. Troligen är det 3 blå hanar en med vitt och två utan och två honor - svartsköldpaddor - en av dem är med vitt och troligen solid. Alla katter kan möjligen också ha silver men det är lite för tidigt för att säga säkert. De snuttar på oavbrutet så hon måste ha mjölk så det räcker åt dem. Heja PM!

Välkomna :)


Fiorella Caramella


Fiorella Caramella blev vår på höstlovet. Vi for ner till Lottie i Båstad för att hämta hem henne. Här sitter hon i Lotties soffa med Lovisa dagen då vi skulle hämta henne. Resan hem gick bra även om den var äventyrlig. Bilen gick sönder och vi fick hyra bil för att ta oss hem. Men Caramella skötte sig exemplariskt. Efter en tid i karantän hemma fick hon träffa sin 5 veckor äldre syster, Blue Jasmine. De satte genast igång att leka. Paper Moon var också med och såg till att allt gick lungt till.  Fabian höll de fullt sysselsatta med olika lekar. Med sina stora öron och raka profil ser Caramella nästan ut som en egyptisk katt :)

Och lika frusen är hon som en egyptisk katt skulle vara. Hon älskar att krypa in i sin ulliga påse. Hon har verkligen fått in snitsen och kan springa i full fart in i påsen och på ett ögonblick lägga sig till rätta och se ut som att hon hade legat så länge.

Välkommen till vårt hemma kära Caramella!


Grym katt på fat


LinaFina blev trött på att vänta på maten, så hon placerade sig strategiskt mitt i fatet. Men det blev så tröttsamt att vänta att hon gäspade stort. Hon blev extra förnärmad när matte dessutom tog upp kameran för att plåta henne mitt i allt. Blicken var mördande och uttryckte "I can kill you with a thought". Tur att LinaFina är så snäll och aldrig skulle göra verklighet av det. Hon har bara en ovanligt grym skogislook. :)


S*Tante Bluhme’s Blue Jasmine


Nu har hon äntligen kommit. Lilla söta Blue Jasmine. Som vi har längtat. Tack snälla Lottie för att vi har fått köpa henne. Hon är så härlig och kelig. Knappt ett pip sa hon på den långa resan hem. Hon är redan så tillgiven och rar och spinner som en helikopter så fort man petar på henne. Hennes stora tassar är som små björnlabbar, men inte en klo har hon ute när hon jabbar med dem i leken. Vi är så lyckliga över att ha henne här.

Vackra, söta, keliga Blue Jasmine.


Vilda Paper Moon


Paper Moon, alias "PM", är en härlig kisse. Nu har hon blivit drygt ett halvår och är så full av liv och leklusta att man kan tro att hon fortfarande är en liten kattunge. Hon har tagit efter mycket efter sin mamma "N*Skaujenta's Solrunn", men ännu mer är hon som Katniss var. Ibland är det som att Katniss hade tagit över PMs kropp. PM kommer och lägger sig på mitt bröst varje morgon, precis som Katniss gjorde. Hon går och hämtar leksaker och släpar dem efter sig, precis som Katniss gjorde. Hon sitter i handfatet på morgonen när jag gör mig i ordning för jobbet, precis som Katniss gjorde. Hon är energisk och alert och rusar runt som en vettvilling, precis som Katniss gjorde. De andra katterna tycker att PM är lite jobbig. De vill inte vara med i lekarna, men vad bry sig hon om det. Hon landar på deras rygg när de går förbi. Ibland rider hon med några meter innan hon hoppar av. Hon välter omkull dem när de sätter sig att äta. Hon lurpassar på dem när de går på lådan. Hon lägger krokben för dem genom att springa i full fart och slänga sig fram så att hon glider fram som ett bowling-klot och slår omkull benen på de andra som vore de käglor.

Hon behöver en lekkamrat snarast :)


Nu är hon äntligen här


Paper moon har landat. Förra fredagen fick jag min fina present, världens goaste kattunge. Tina har gjort ett fantastiskt jobb med henne och brodern men hon har ju fått en del hjälp av generna också. Pappa Sean Connery är ju helt makalös i temperamentet och mamma Solrunn likaså.

Nu bor hon i karantän i mitt sovrum och badrum tills vi är säkra på att ingen farlig smitta finns. Lämnar man rummet jamar hon högt och vill vara med. Hon är ju van att alltid ha katter runt sig och en kärleksfull människa eller flera.


Stora små sötnosar


De små sötnosarna efter Sean Connery och Solrunn är så stora och fina. "Lilla" Taxi Driver väger över ett kilo trots att han bara är 6 veckor. Och systern Paper Moon ligger inte långt ifrån. Dessutom har de ett helt ljuvligt temperament. Speciellt Taxi Driver. Han älskar att gosa och kommer direkt fram när han får besök för att få lite extra uppmärksamhet. Paper Moon är också riktigt gosig men med en så ovanligt kelig och framåt bror är det svårt att tävla. Jag är helt kär i dem båda men eftersom jag vet att Paper Moon ska flytta till oss så klappar mitt hjärta lite extra för henne.

Kika gärna mer på dem på Kattilaforsens hemsida. Här är mer bilder;

Paper Moon, 5 veckor:

Taxi Driver, 5 veckor;


Sorg i Hästhagen – Katniss är borta


Den 12 mars hände något förskräckligt. Min högt älskade Katniss gick bort alldeles för tidigt. Min pigga, glada, goa kattunge. Hon hade gått upp på morgonen med Daniel vid 6 med samma glada skuttande som alltid. En stund efteråt ville hon ha hjälp av honom för att få loss sin favoritleksak som hade fastnat i trappan. Daniel lirkade loss den och Katniss skuttade glatt vidare med den i munnen. Daniel cyklade till jobbet kvart över sex och Katniss satte sig att äta torrfoder i väntan på att jag skulle vakna och ge henne något godare.

06.20 vaknar jag av att Katniss inte ligger på mitt bröst som hon brukar. Min plan var att gå upp vid 07:00 så jag låg kvar i sängen och svarade på mail på paddan. Med jämna mellanrum funderade jag på lillskruttan och när hon skulle komma. Till slut kunde jag inte hålla mig från henne så jag gick upp och förväntade mig att hon skulle komma skuttande i 180 som vanligt när hon hör att jag är vaken. Alla katter kom men ingen Katniss.

Min första tanke var att hon måste ha blivit inlåst. Det är så olikt henne att inte vara först av alla hos mig. Jag ropade. Inga ljud från Katniss. Jag öppnade varje stängd dörr. Ingen Katniss. Jag började bli orolig och lite arg och tänkete att Daniel måste ha råkat släppa ut henne när han tog cykeln. Typiskt också. Det är bara ta på sig skor och gå ut och ropa. Men först ska jag testa en sista sak. Jag öppnar en burk av hennes favoritmat. Då kommer hon säkert om hon är hemma. Jag går fram till matplatsen och där ligger hon! Jag bara skriker rakt ut. Jag som alltid är så sansad blir helt paralyserad av sorg. Mina tårar bara forsar. Jag tar upp henne och hon är sval och lealös med tungan blåaktig och hängande utanför mungipan. Jag tar upp och tittar henne i munnen. Svalget är fullt av mat. Jag lägger henne över axeln med huvudet hängande nedåt och masserar henne över magen och ryggen. Och ut kommer mat och en stor suck. Men hon vaknar inte. Hon måste ha kvävts till döds.

Lovisa har hört mig och kommer ner och ser mig och Katniss och börjar storgråta. Jag försöker både trösta Lovisa och få igång Katniss men det är lönlöst. Livet måste ha lämnat den lilla kroppen strax efter att Daniel gick. Så jag och Lovisa bearbetar vår sorg genom att förbereda Katniss för begravning. I huvudet mal tankarna. Tänk om jag bara kunde ha försökt lite till? Tänk om jag hade gått ner när jag vaknade? Tänk om jag genast satt mig i bilen och kört i ilfart till veterinären när jag hittade henne? Samtidigt tänker jag att vad hade hon fått för liv om vi lyckades rädda henne till livet men följden blev hjärnskador och svårigheter att leva ett fullgott kattliv. Skulle jag få igång henne är det bara för vår skull inte för hennes, hon har redan lämnat oss. Hon har det bra. Det är bara i oss det gör så gruvligt ont.

Vi tog en kartong som Lovisa hade målat svart sedan tidigare. I den bäddade vi ner henne med hennes favoritleksaker, en skön filt och Lovisa ville även ge henne lite vackert glitter. Sedan stoppade vi kartongen i en pappkasse. Katniss kunde leka i timmar i pappkassar så Lovisa tyckte bestämt att vi skulle ha en pappkasse runt henne. Sedan frös vi ner henne i väntan på begravning till då tjälen gått ur marken.

Jag saknar henne varje dag. I början var det värst, jag har aldrig saknat en katt så mycket. Familjen kallade henne plåstret eftersom hon var som ett plåster på mig efter att vi hade gått igenom så mycket tillsammans. Hon låg på mig på natten. Hon satt bredvid mig när jag jobbade. Hon låg i handfatet när jag sminkade mig. Hon låg på ryggstödet av soffan om jag tittade på TV. Varje gång jag gick in i ett rum och stängde om mig satt hon utanför och väntade på att jag skulle komma ut igen. Om Daniel undrade var jag var så tittade han efter Katniss för att veta. Hon markerade alltid min plats i huset.

Efteråt var saknaden så stor. Hon saknades vid datorn, i handfatet, på ryggstödet, i sängen...Varje gång jag passerade hennes matskål så stack det till så rejält i hjärtat på mig så att jag tappade andan. Det är helt sjukt att sakna en katt så men jag kunde inte hjälpa det. Först nu börjar jag bli lite människa igen.

Katniss som gjorde allt i 180. Hon lekte i 180, kelade i 180, spelade på iPaden i 180, sprang i 180 och åt i 180. Det blev hennes olycka. Och vår.

Vila i frid kära, goa, ljuvliga, kärleksfulla, speedade lilla hårboll.


På kärt besök hos kullen


Jag och Lovisa var och hälsade på Tina för att njuta lite av Sean Connerys småmånsar. De är ju så underbara. Och så stora :). Vi passade på att ta lite bilder.

Här är hela kullen med sin mjölkstinna mamma Solrunn. Längst till vänster snuttar Paper Moon, bredvid henne ligger hennes syster Love Story. Och längst till höger sitter brorsan Taxi Driver som fastklistrad vid tutten, mjukt inbäddad i mammas härligt varma, lurviga svans.

Här nedan är Lovisa med Paper Moon.

Och här nedan ligger Taxi Driver med den tjocka bebismagen i vädret skönt utsträckt i Tinas händer.

Och till sist söta Love Story med Taxi driver som huvudkudde :)


Sean Connery har blivit stolt pappa


Sean Connery har blivit pappa...Solrunn är mamma...

till tre små söta blå bebisar. Här på bilderna nedan är de 4 dagar gamla.

Först föddes Love Story - en stor flicka på 132 g

Sedan kom en till stor flicka efter en månklar natt - "Paper Moon" på 129 g

Och till sist kom en fin pojke med stor vilja - "Taxi Driver" som vägde 120g

Här är hela kullen "70-talsfilmerna". Läs mer på Kattilaforsens hemsida


Grattis Katniss 6 månader och LinaFina 2 år


Katniss blev 6 månader igår och mamma LinaFina fyllde två år tre dagar tidigare. Grattis sötnosar!


10 veckor – och äventyren fortsätter…


Nu är hon 10 veckor. Benet har läkt fel så imorgon ska hon göra om sin operation. Tänk vad mycket en så liten tjej har fått vara med om under sin korta levnadstid.

Fler 10-veckorsbilder hittar du här.


En skadad Miss Katniss Everdeen


Min lilla älskling föll så olyckligt att hon bröt benet. Efter operationen på Bagarmossen har hennes möjligheter att hoppa och skutta begränsats totalt.

Mer bilder på henne återfinns här


Miss Katniss 8 veckor


Nu har hon fyllt 8 veckor. Mer bilder finns  på hennes egen sida här


Miss Katniss Everdeen 7 veckor


Nu har lilla Katniss blivit 7 veckor och alldeles bedårande söt. Bilderna är här.


Miss Katniss Everdeen 6 veckor


Miss Katniss Everdeen 6 veckor

Miss Katniss Everdeen ramlade och gjorde illa bakbenet med röda tassen på. Min söta lilla hårboll.

Sex veckors bilder finns här


Mrs Robinson byter namn till Miss Katniss Everdeen


Lovisa valde att döpa om vår lilla överlevande kattunge efter hjältinnan i filmen "Hunger Games" baserad på boken med samma namn. Miss Katniss Everdeen är nämligen tjejen som överlever allt - mot alla odds - precis som vår egen lilla tjej.

Dessutom kallas Katniss för "Eldflickan" i boken och hennes kännetecken är eldsflammor, precis som vår egen lilla "Flamman", med sin flamma i pannan.

Nu finns både 4-veckors- och 5-veckorsbilder på Miss Katniss Everdeens egen sida som du hittar här.


Mrs Robinson 3 veckor


Mrs Robinson nästan 3 veckor

Samma dag som lillkissen skulle fylla 3 veckor var vi tvungna att åka till sjukhus med Smäcken. Därför fanns ingen tid att plåta lillan.

Kärt barn har många namn: Mrs Robinson, Missis, Flamman, Miss Katniss Everdeen och mycket annat

Så länge kommer här bilder tagna av min syster Matilda dagen innan tre veckorsdagen.

Brummelibrum vem lufsar där...

Lillskruttan staplar runt ganska mycket nu, men ännu dröjer det innan hon kan gå på Cat walk.


Sorg. Igen.


Maud och Smäcken julen 2009
Smäcken 2008

Igår avlivade vi Smäcken. När jag mötte henne på morgonen var hon ovanligt låg. Och jag tyckte att hon andades ovanligt tungt.

För precis tre veckor sedan var jag med henne på Bagarmossens Djursjukhus. De trodde att hon kanske hade ont i höfterna, hon var ju trots allt 12 år. Så de  skickade hem oss med lite Metacam. Men så igår blev hon hastigt sämre. Så jag ringde Bagarmossen igen och de tyckte att vi skulle åka in direkt.

När vi kom dit fick hon genast komma in. Det var uppenbart att hennes andning var mycket ansträngd. Vi gav henne syrgas men hon blev bara allt mer loj. De tyckte att vi skulle avliva henne direkt eller skriva in henne och låta henne vistas i ett syrgastält en tid. Jag ville ha mer att gå på innan jag kunde ta ett beslut som skulle vara det bästa för henne. Så jag bad om ett svar på blodprovet de tog när hon kom in och röntgen för att bättre kunna avgöra.

Röntgen var ansträngande för henne. Hon tyckte att det var läskigt och efteråt var hon helt slut. Röntgenbilderna visade att lungorna hade alldeles för lite plats i bröstkorgen för att kunna expandera. Så allra troligast var det hennes juvertumörer som spridit sig och orsakat hennes andningsproblem. Men det kunde även vara andra orsaker, men alla hade mycket dystra prognoser så till slut kunde jag inte låta henne lida längre. Hon fick somna in. Till vår stora sorg.

För säkerhets skull ska SLU få obducera henne så att vi kan fastställa dödsorsaken. Jag vill veta säkert för att helt kunna utesluta eventuella smittor.

Sov gott mitt hjärtegryn. :((((((


Mrs Robinson 2 veckor


Grattis Mrs Robinson alias lilla flamman! Och grattis till lilla mamman!

Flamman och mamman
Med flamman i pannan på 2 veckorsdagen

007-kullen 2 år!


007-kullen 10 veckor kalasar på köttfärs

Den 19 juli fyllde 007-kullen 2 år!

Grattis till Sean Connery, Roger Moore, Pierce Brosnan och Daniel Craig.

Grattis även till era nya familjer!

007-kullen kalasar på mamma Maud
007-kullen sista bilden tillsammans. Från v Pierce Brosnan, Sean Connery, Roger Moore och Daniel Craig.

Mor och dotter


Mor och dotter vilar ut på den tionde dagen. Lillan växer så att det knakar och LinaFina behöver äta hela tiden för att kunna vara stark nog att ge henne det hon behöver. Så nog är vilan välförtjänt.

Jag kan aldrig se mig mätt på dem. Jag spenderar alldeles för mycket tid med dem. Tur att jag kan jobba samtidigt.


Att se världen med nya ögon



Mrs Robinson börjar öppna sina blå

Lilla Missis Robinson öppnade ögonen idag för första gången. Hon är för söt. I det dagsljus som behövs för att plåta henne kisar hon med de blå ögonen.

Hon är så himla snäll, hon säger aldrig ett pip. Hon ligger tålmodigt och väntar på att mamma ska komma tillbaka. Under tiden snuttar hon på en tass, spanar lite eller sover.

Missis Robinson snuttar på tassarna
Snuttelisnutt

En stolt moder


LinaFina med sin lilla dotter 2 dagar gammal

Den söta lilla ungen bara äter och sover, sover och äter. Hon är redan riktigt rund om magen. Hon har nästan dubblat sin vikt på 2,5 dagar!

Hon är stark som en oxe och kryper envist upp på värmeflaskan för att ligga som en panter med tassarna hängande ut med sidorna när mamma går iväg en stund. Nu när magen är så rund är det kämpigt att ta sig upp. Hon ramlar ner, hamnar på rygg, kravlar sig upp, ramlar ner, hamnar på rygg, kravlar sig upp. Envist fortsätter hon utan ett knyst. Till slut ligger hon stadigt på plats.

Lillflickan kämpar sig upp på värmeflaskan

LinaFina har blivit en så duktig mamma. Lugn och moderlig. Trots att lilltjejen inte säger ett pip så går mamma katt med jämna mellanrum in i bolådan och petar till sin lilla dotter för att få henne att snutta lite mer. Lilltjejen svarar med att snällt göra som mamma säger utan att klaga.


A star is born – and four lights were put out.


LinaFina och Vemund måste ha parat strax efter att de möttes i Norge, för den 7 juli kom bebisarna. Så mina föraningar om att hon var för tjock för att vänta ytterligare en månad stämde. Men tyvärr kom ungarna troligen några dagar för tidigt, säkerligen till följd av en infektion som LinaFina har dragits med en längre tid, trots penicillinkurer och täta veterinärskontroller. Vi har kostat på LinaFina all tänkbar hjälp. Vi var rädda att vi skulle förlora alla kattungar och i värsta fall även LinaFina.

Det blev i alla fall en överlevande. En liten livskraftig sköldpaddshona. Vi kallar henne Mrs "Missis" Robinson, efter filmen Mandomsprovet. Dessutom var ju även Robinson Kruse en riktig överlevare. Mer om henne kommer i nästa inlägg och många framtida hoppas jag. Men först måste jag sörja klart de små som jag aldrig fick lära känna.  Det var en sagolikt vacker kull som föddes rent Skogismässigt. De hade stora öron med tofsar, fina hakor och spikraka profiler. Dessutom hade de pappa Vemunds vackra silver.

Vi hade en vacker ceremoni med hela familjen där vi tog farväl av de små kattänglarna. Lovisa hade regisserat ceremonin från början till slut. Först hade de små kattungarna lagts i en hjärtformad kista, med tassarna runt varandra. Under själva ceremonin låg kistan på en altare av sten och vi var alla klädda i svart och vitt. Lovisa i helsvart med ett diadem med svart flor för ansiktet. Jag i helvitt. Pappa Daniel i helsvart. Storebror Måns i svart kostym från fifth avenue shoe repair med vit skjorta och vita sneakers. Hans flickvän Molly i en vackert enkel svart klänning. Och Lovisas kompis Olivia i svartvita kläder som hon lånat av Lovisa. Alla utom jag och Daniel var sagolikt vackra. Lovisa hade också bestämt att vi skulle tända fyra silverljus som brann under hela ceremonin och som vi i slutet skulle släcka - ett efter ett.

Jag höll först mitt tal (Lovisas beslut). Sedan höll Lovisa sitt tal. Tårarna rann på oss alla (nästan, jag tror Måns och Daniel stod pall). Sedan sjöng vi en sång som Lovisa och hennes kompis Signe skrivit. Den heter vanligtvis "Fly to America, Fly" men nu gjorde vi om texten till "Fly to the heaven, Fly"

Därefter blåste vi ut ljusen, ett efter ett och begravde den lilla kistan. Det var en så vacker, sorglig och värdig ceremoni så jag vet vem som ska få regissera min begravning.


I väntans tider – dag 33


LinaFina blir tjockare för varje dag som går och blir mer och mer lik en mamma. Eftersom hon är så tunn i övrigt ser magen extra tjock ut. Hon har gått upp nästan ett kilo mer än vanligt. Hon ökar 100g per dag just nu. Om parningen som Brita såg den 23 maj tog så beräknas ungarna till den 27 juli. Det känns nästan overkligt att hon ska gå en månad till. Jag hoppas så att allt ska gå smidigt. Det som hände med Maud spökar i mina tankar. LinaFina bor i sovrummet med mig på nätterna så att jag ska ha full koll. Skönt att arbetet inte kräver att jag måste vara borta från henne så mycket. Det går lika bra att arbeta hemifrån, med henne i knät :).


LinaFinas ruskiga färd


LinaFina hade en läskig resa tillbaka från Norge. Det var fel på växeln mellan Södertälje och Stockholm så vi fick byta tåg i all hast. Vi fick springa i regnet upp och ner i gångar med många trampande fötter, gnisslande väskor, skällande hundar och raspande högtalare med skrikiga kommandon. Väl framme på Centralen två timmar försent, då hade vår skjuts försvunnit, han hade glömt sin mobiltelefon så vi kunde inte meddela oss med varandra. Vi fick återigen i ösregnet få tag på en taxi som körde som en blådåre hela vägen hem, vi flög i taket vid varje fartgupp. Han ignorerade totalt alla mina böner om att ta det lite lugnt. Han hade "fullt upp denna ösregniga dag" sa han, "många vill åka taxi". LinaFina var helt slut i flera dagar. Jag isolerade henne från de andra katterna för säkerhets skull eftersom hon hade varit borta. Dessutom ville jag vara säker på att slippa tjuvparningar med Sean Connery som var så glad över att ha sin bästa lekkamrat hemma igen. Efter den läskiga hemfärden blev LinaFina dålig i magen och det tog ett tag att få bukt med den. Resan gjorde henne överkänslig mot dräktighetsmaten. Det var först när jag gick tillbaka till hennes vanliga foder som allt ordnade sig. Nu får hon bara dräktighetsfoder i små kompletterande portioner.


Längtan


På tåget på väg till LinaFina

Nu är jag och Lovisa äntligen på väg till Norge för att hämta LinaFina. LinaFina lämnades hos sin tilltänkte pojkvän, Vemund, för en månad sedan. Tyvärr gick hon ur löp när hon kom fram men för ca en vecka sedan var hon redo att paras. Hoppas att hon nu är dräktig. Vi har verkligen saknat henne så enormt mycket. Hon saknas vid fotändan om nätterna. Och på dagarna saknar vi släpandet på leksaker av en leksugen kisse.

Jag hoppas att katterna där hemma tar emot henne som vanligt. Jag får hålla isär Sean Connery och LinaFina ett tag till. Connery har blivit så himla manlig på sistone och jag vill inte ha några tjuvparningar. Annars är det just de två som är mest förtjusta i varandra. LinaFina ska få vara i samma rum som marsvinen. Hon älskar att sitta och titta på dem där de springer runt och letar mat i sin bur, och hon är noga med att inte röra dem.

Vi kommer vara framme 13:20. Då hämtar Brita oss på stationen. Sedan är det bara några minuter tills vi får gosa med henne igen. Vi längtar sååååååå.


LinaFina i panel


LinaFina var på utställning för första gången som vuxen. Hon tog 2 CAC, BIV och NOM. Hon gjorde allt för att fjäska till sig en bra bedömning. Hon kuttrade, kråmade sig, spann, pussade på domarna och rullade runt och visade magen. En extra eloge fick Marina på S*Glorfindel's för att hon lyckats så bra med henne i uppfödningen. Grattis Marina!


Bebissugen matte


Nu har äntligen Lina-Fina blivit så stor att hon skulle kunna bli mamma. I början av februari slutade hon med p-piller och den 24 februari började hon löpa. Hon har ett så härligt sätt att löpa på. Hon går runt och kuttrar på ett förföriskt vis. Hon är inte alls den skrikhals som många katter i brunst kan vara. Vår förhoppning var att Sean-Connery skulle komma igång när väl Lina-Fina hade gjort det men hans chip verkar sitta i för han bara leker med henne hur än hon lockar och pockar, bönar och ber. Jag måste nog trots allt hitta en alternativ manlig kamrat till henne stackar'n.

På bilden, som togs i höstas, ligger Lina-Fina och njuter på domarbordet. Det slutade med att hon tog sin första CAC, BIVen och gick upp i panel. :)


Grattis Connery och alla syskon


19 juli blev Sean Connery och syskonen Roger Moore, Pierce Brosnan och Daniel Craig 1 år. Grattis mina sötnosar i 007-kullen!!!


Järva-resultatet


Jag behövde inte oroa mig för Sean Connerys färgändring. Han hamnade visserligen i en grupp med hårdare konkurrens men han vann ändå. Han tog CAC-cert båda dagarna, två stycken av två möjliga. Och blev BIV (Bäst i Variant) första dagen i stor konkurrens. Andra dagen var han lite för dåligt fixad. Men vad gjorde det, då blev istället LinaFina BIV, och även denna gång var konkurrensen stor. Dessutom blev hon Ex 1 båda dagarna, mer än så kan man ju inte begära av en sådan liten fröken. Båda två var också mycket nära att vinna nomineringen till panelen för att få chansen att bli BIS (Best In Show) varsin dag.

Det gick mycket bättre än jag trodde. Kul!


Färgstarkt som katten


I helgen var mina två yngsta katter med på Järvas utställning. Det började med att vi skulle färgbestämma Sean Connery. På förra utställningen var domarna inte ense om huruvida han var blå-tabby eller blå-silver-tabby, då var det fortfarande tveksamt. Nu var det ingen tvekan om att han har ändrat färg sedan födseln då han registrerades som a 22 - blå tabby. Denna gång var domarna eniga och ansåg att han var blå-silvertabby (as 22). Så han fick byta från grupp 3 till 7. Jag blev naturligtvis orolig att han ska få svårt att stå sig i silvergruppen eftersom han har så mycket beige-aprikos färg i pälsen, och som silverkatt blir han ju då genast ansedd som att han har för mycket rufism. Hans mystiska beiga färg har dessutom kommit smygande mer och mer och den kommer säkert att fortsätta så, snart är han inte blå alls. Kan han kanske vara light-amber?? Han är ju amber-bärare, som LinaFina. Om han fortsätter att utvecklas som han har gjort så blir han kanske klassad som "lightamber-silver tabby" (NFO ats 22) så småningom. Så här beskrivs den färgen på Florinellas hemsida:

Nog är han "pinkish-beige" till "Fawn (gul-brun)-like" i tabby mönstret? Hans egen blå färg syns mest över ryggen och svansen som de beskriver det. Nosen är rosa, ögon-kajalen är blå-grå, liksom hans trampdynor. Helt enligt beskrivningen ovan. Och han föddes definitivt som en blåtabby kisse.

Vid nästa utställning får han kanske en ny färgbedömning men som tur är påverkar inte det den grupp han numera tillhör, grupp 7, silvergänget. Och det passar ju en Bond-katt vid namn Sean Connery. Grupp 007-med rätt att klösa.

LinaFina gick från tigré (23) till spotted (24)


Lång (dags färd för) katt


En lång Sean Connery vilar upp sig efter den heta dagen. Mamma Maud närmar sig smygande för att kolla hur han mår.


S*Glorfindel’s LinaFina


Jag har haft fullt upp sedan senaste inlägget. Först var det för att pyssla om Maud. När hon väl var frisk reste jag runt för att hitta en ny avelshona. Sådant brukar ju ta tid. Först ska man hitta det man söker, sen ska man vänta till hon är gammal nog att flytta hemifrån. Och sedan ska den lilla växa till sig.  Jag tittade på flera fina honor kors och tvärs i riket. Men så dök det upp en möjlighet att få köpa en vacker liten dam vid namn S*Glorfindel's LinaFina nere i Småland. Efter att ha pratat mycket i telefonen for jag ner med tåg en dag i juni. Sedan gick allt väldigt snabbt. Snart var jag lycklig ägare till henne. Hon var exemplarisk på tåget och låg snällt i mitt knä hela resan. På centralen var det galet mycket liv och rörelse men hon verkade helt cool. Sedan kom hon till sitt nya hem, med nya dofter, nya ljud, och nytt allt. Jag försökte skona henne från en allt för stor chock, genom att hålla henne avskild, men det ville hon inte veta av. Hon ville ut på upptäcktsfärd. Men omställningen var för stor och hon blev dålig i magen. Så jag fick ännu lite mer att göra. Nu är hon i form igen och hennes revir har utökats kontinuerligt. Hon och Sean Connery är bästa vänner och leker tokiga lekar. Hon gillar också att sitta på balkongen i regnet. Som just nu. Vilken liten toka. Jag är redan galet förälskad i henne.



Ljuset i tunneln


Min älskade Maud blev parad med Tiger precis som planerat. Jag var så lycklig, jag hade längtat i över två år på att just de två skulle få små minimånsar. Hon gick i väntans tider, bröstvårtorna hade precis börjat visa tecken på dräktighet när hon en morgon låg i en blodpöl i sängen. Det var uppenbart att blödningarna kom från henne. Jag for iväg till veterinären som gjorde ultraljud. Jovisst fanns det små foster i magen, samtidigt hade hon hög feber och verkade lätt uttorkad. Hon fick dropp och antibiotika och vi for hem. Nästa morgon när jag vaknade var tempen nere och jag kände mig lite förhoppningsfull. Men snart steg den igen och blödningarna fortsatte. Så vi for till Bagarmossen. Där föreslog de genast att vi skulle plocka bort livmodern. Och jag som ett knappt dygn tidigare hade sett de små fosterblåsorna hade svårt att ta till mig att kastrera henne, bara så där. Min härliga Maud som har varit världens bästa mamma, ska hon aldrig mer få ungar? Och ungarna, kan man ta livet av dem bara så där? Och, jag, som så länge hade sett fram emot att få avkommor mellan Maud och Tiger, skulle det aldrig mer vara möjligt, tänkte jag medan tankarna snurrade vilt i huvudet på mig.  Jag bad dem försöka se om man på något sätt kunde vända utvecklingen på något annat sätt, kanske en annan antibiotika skulle göra skillnad? De sa att de var tvungna att tänka på hennes bästa och jag kunde inte annat än hålla med. Mauds hälsa är viktigast. De skickade hem mig och ringde senare och sa att de beslutat att det enda rätta var att kastrera henne, hon var riktigt dålig och det droppade var ur henne. Jag gav dem min tillåtelse med en stor sorg i bröstet. Tänk om jag inte bara förlorade alla ungarna utan även min älskade Maud som är så fantastisk. Väntan efter operationen var evighets lång. Till slut fick jag besked från veterinären som hade utfört ingreppet. Livmodern hade varit så full av var och så tunn att den varit nära att spricka. När de tog ut den läckte det var ut i buken. De var osäkra på om de skulle klara henne igenom detta. Efter ett par dygn av oro och alldeles för lite sömn fick jag beskedet att hon tagit sig igenom den svåraste biten och att jag kunde få ta med henne hem. Hon var mager som ett skelett när jag fick tillbaka henne. Men hon levde.

Nu är hon hemma och kämpar så tappert med tratten på huvudet. Hon äter, dricker, sover och spinner dagarna i ända. Hon är fantastisk och jag har redan vant mig vid att min älskade avelshona nu är en älskad kastrat. Hon har blivit hela familjens kelgris som i ett trollslag, hon som alltid tidigare varit mest min. Sean Connery som är van vid att ha den rollen verkar ta det riktigt bra. Just nu råder stor harmoni i både katt- och människoflocken.


Lika som bär?


Maudelina. Maud Adams och Angelina Jolie. Två vackra kvinnor som är lite lika. Eller? Det är något över ögonen, locken vid örat, uttrycket i munnen, haklinjen och något med näsan som jag tycker är väldigt likt. Jag får samma känsla av båda bilderna.


Celebert besök


Idag kommer  Pierce Brosnan tillbaka för att bo hos oss under sportlovsveckan. Vi längtar så efter honom. Det ska bli spännande att se hur han tas emot av de andra katterna. Sean Connery har inte träffat Pierce på två månader men han brukar älska att leka med sina bröder och det har aldrig varit några problem tidigare. Vi håller tummarna för att det ska gå lika bra den här gången.


Mor och son


Många tycker att mor och son är väldigt lika varandra. Men nog ser man skillnaderna när de ligger bredvid varandra. Mauds triangel är så tydlig och hon har sitt majestätiska Madonnaliknande utseende. 


Vild och galen


På sexmånadersdagen chippades Connery för att testa livet som kastrat. Men nu en månad senare syns ännu inget av det lugn som ofta präglar kastraterna. Han far runt som ett jehu och retar de andra och hittar på galenskaper. Han älskar att bära runt på saker och släppa dem från hög höjd så att han kan se hur de reagerar i fallet. Saker som ligger på bordet puttar han ner och sitter sedan och studerar dem tills de slutat röra på sig. Han har ofrivilligt blivit ledaren i gruppen. Genom sin energi och sina hyss underkastar de andra sig, om än något motvilligt. Samtidigt finns det inte en gosigare katt. Han är så kelig att han kärleksnafsar och ibland blir han lite för hårdhänt för deras smak. Ofta när man är nära tar han ett språng och sätter sig på axeln. Sedan stryker han sitt lilla huvud mot kinden och spinner högljutt. Ofta lägger han sig till rätta och somnar på axlarna om han får möjlighet till det. Det är svårt att tänka sig ett liv utan honom.


Uställningarnas vara eller icke vara


Jag tänker ofta på utställningarnas vara eller icke vara. Å ena sidan känns det onaturligt att ställa ut något så naturligt och okonstlat som en katt, speciellt en Skogkatt. Å andra sidan främjar det katternas hälsa och höjer katternas status i samhället vilket motverkar att man ser katter som en slags andraklassens husdjur som man bara kan lämna åt sitt öde när sommaren är slut. Dessutom verkar katterna tycka att det är helt OK. Maud är alltid mycket trevligare efter att hon har varit på utställning, hon är keligare och mer uppmärksam i flera veckor efteråt. Sean Connery är helt oberörd, lika lekfull och kelig som vanligt.

De som ställer ut sina katter tar verkligen hand om dem extra noga för att de ska gå bra i tävlingarna. De får bra mat, deras hälsa sköts bättre, de får inte springa lösa och riskera att bli överkörda och de hålls i trim både fysiskt och psykiskt. Reglerna kring utställningarna är anpassade för kattens bästa, bara friska välskötta katter får vara med. Varje katt veterinärbesiktigas innan de släpps in. Ändå kan jag inte hjälpa att något inom mig säger att detta inte är naturligt och jag är extra noga med att vara uppmärksam på hur katterna reagerar på de olika momenten; tvätten, kloklippningen och trimningen innan, besiktningen, buren och domarens hanterande under uställningen. Innan varje utställning tänker jag att detta är nog sista gången. När jag väl är där börjar jag redan planera för nästa gång. Ja, det är väl dags att kolla upp nästa tillfälle.


Tant Strul är borta


På söndagen efter utställningen fick jag ett sms av Tina. Tant Strul hade inte klarat natten. Hon var knappt vid liv på morgonen och strax efter lunch var hon borta. Vad sorgligt. Jag som hade fattat ett sånt tycke för henne. Jag hade fått ha henne innanför tröjan på vägen hem för att ge värme och trygghet åt henne. Med henne så nära hjärtat var det omöjligt att inte tycka alldeles särskilt mycket om henne. Hon var så fin. Stackars Tina och Solrunn. Allt jobb och alla pengar som Tina har lagt ner på  Solrunn och hennes kattungar. Nu är de bara två kvar. Men de verkar å andra sidan klara sig alldeles utmärkt. Stora och fina är de och de växer så det knakar.

Vila i frid Tant Strul och hälsa till alla våra andra vänner i katthimlen; Speciellt till Blackie, Missan, Ugglan, Josh, Mjorran och Timothy Dalton.


Utställning på Birka


Efter att ha spenderat natten på Albano med lilla Solrunn for jag hem i all hast för att packa med mig alla katter och tillbehör och åka på utställning. Jag skulle ha fixat till katterna en sista gång kvällen innan, men det kändes viktigare att vara med Tina och Solrunn så katterna fick åka med som de var. De hade ju i alla fall badats noggrant dagarna innan. Karolina som är den nya ägaren till SE*Dear John's Roger Moore väntade på mig när jag kom fram. Det var tur, med fyra katter och massor av saker, när snön låg i stora drivor och parkeringen var långt ifrån utställningshallen så vet jag inte hur jag hade klarat det annars. Min underbara syster Nina kom strax efteråt och gjorde livet ännu enklare för mig. Vid det laget började jag se i kors. Folk frågade mig saker och jag svarade goddag yxskaft på alla frågor. Jag fick anstränga mig för att åtminstone verka normal. Är det så här det känns att vara full? tänkte jag.

Det var ett himla sjå att försöka få klart alla burar, fixa alla katter och hålla koll på var varje katt skulle vara och vid vilka tider. Nina och Karolina var änglar. Likaså Sara som var där med en av sina katter och ändå tog sig tid att piffa min busiga kattfamilj på fem (efter att Roger "Morris" Moore hade kommit till) .

Vi sprang som tättingar fram och tillbaka. Maud var först ut och var inte sitt vackraste jag. Hennes vinterpäls lyste fortfarande med sin frånvaro och hon hade sluppit undan badet men hade i gengäld fått ett par omgångar med torrschampo. Men en titel var på spel och hon gick mot två andra katter som var rejält pimpade. Maud satt vackert i sin utställningsbur och såg ut som "Duchesse" från Aristocats, högrest, stolt och med den yviga svansen svept som en boa runt sig. Domaren kallade henne Lady-like och tyckte att hon var tung som bly trots sin smäckra kropp. De andra vackra katterna blev till min stora förvåning brädade av Maud som tog hem titeln och nu är Champion. Sedan vann hon även BIVen, snacka om förvåning.

För kattungarna gick det till en början inte lika bra. De hade alla förändrats i färger och mönster så de ansågs helt plötsligt felregistrerade. Det gjorde att de petades ner trots att de i övrigt ansågs vara väldigt bra i storlek och typ. Men för Roger Moore gick det väldigt bra, han vann över den hane som vann på Järvas utställning månaden innan och som då gick till nominering. Till slut gick de  alla fyra som kull. De såg så pampiga och majestätiska ut där de gick mot de andra kattungarna. De utnämndes till bästa kull.

Senare kom en av assistenterna förbi med en nomineringsmedalj. Jag hade missat att Maud skulle nomineras, och medan jag var med kattungarna missade hon nomineringen. Men vad gör det, det var en lyckad dag. Åh huh så trött jag var när jag åkte hem.

Jag checkade med Tina att hennes småttingar mådde bra.  Tant-strul hade fått stödmatning och hade piggat på sig så pass att hon kunde suga själv hos mamma Solrunn. Sedan somnade jag som en stock strax efter sju på kvällen.


Kattilaforsens rockbrudar


Så kom de äntligen. Tina hade väntat så länge på att hennes älskade Solrunn skulle få sina små kattungar. I fredags började Solrunn föda två vackra flickor, en creme-färgad (som ska heta Lolita Pop), en blåsköldpaddsfärgad (som ska heta Ebba Grön) och en liten unge som tyvärr aldrig tog sig. Solrunn väntade uppenbart fler ungar , små fjärilsliknande sparkar kändes i den trinda magen.  Men tiden gick och inga ungar visade sig. Jag kom över sent på kvällen och efter en kort stund for vi till Albanos djursjukhus, då hade Solrunn inte haft fler krystvärkar på många timmar. Vi testade allt men till slut fanns bara ett val kvar, ett kejsarsnitt. Solrunn snittades och en underbar liten creme-tjej tittade ut. Den andra parveln, också en blåsköldpaddsflicka, klarade sig dessvärre inte. Efter allt strul blev det självklart att den sista creme-flickan skulle heta Tant Strul. Efter en lång och intensiv natt for vi hem till Tina igen och jag fick äran att ha Tant Strul innanför tröjan (eftersom hon var lite för blöt fortfarande för att få ligga i buren med mamma på vägen hem). Jag lämnade Tina, Solrunn och småflickorna strax efter 6 på morgonen, jag skulle ju vara på utställning med mina katter klockan 06:30 i Sollentuna!

Läs och se mer på www.kattilaforsens.se


Utställning på Järva


13 november var kattungarna på utställning med mamma Maud och mormor Qita. Det gick bra. Moore var hur cool som helst och lade sig och vilade på domarbordet. Både Brosnan och Craig gick hem hos domaren som tyckte att de var "panelämnen"  båda två. Efter mycket dividerande fram och tillbaka vann Brosnan över brorsan sin och blev nominerad till panel. Där förlorade han mot ett annat panelämne, en liten söt Birma så klart. Mamma Maud tog sitt certifikat och mormor Qita gick upp till panel och fick medalj. Brosnan var väldigt intresserad av sin snälla mormor, hon är ju väldigt lik mamma. Tyvärr hade vi missat att ställa Maud i avelsklassen som var själva meningen, men vi får vara glada ändå. Connery fick väldigt fina omdömen men förlorade på att han fortfarande är för babysöt och har babymjuk päls. Han gick mot två superfina 6 månaders killar som hade börjat få en majestätisk och grym look med en sträv och fin päls.


Kattastrof


Min dator blev stulen med alla mina kattbilder, alla berättelser, all statistik allt. Snyft.


Kärt besök


Efter två veckor utan brorsor höll Sean Connery på att bli tokig. Kattdamerna i huset är för tråkiga för en liten pojke full av bus och spring i benen. Så kom äntligen Daniel "Krigaren" Craig förbi som för övrigt numera kallas "Messi-katten" eftersom han är så bra på fotboll. Kattbröderna var så förtjusta över att träffa varandra att de lekte utan uppehåll i över tre timmar.  Även mamma katt uppskattade besöket.


12 oktober – sista minutrarna med gänget


Idag var det Roger Moores tur att resa till sin nya familj. Hu, hu så sorgligt. Jag passade på att pussa galet på honom och ta en massa bilder. Även Lovisa poserade med lillkissen. Karolina som kom från Bålsta för att hämta sin kisse har sedan tidigare en katt som satt hemma och väntade. På den långa vägen till sitt nya hem blev till slut Morore olycklig och satt och ylade, samma stund som han kommit in hade han kastat sig över lådan så kanske var det bara väldigt svårt att hålla sig. Man kan ju yla för mindre. Enligt rapporter ifrån Karolina var hennes kisse inte glad åt nykomlingen men Moore verkade helt obekymrad och hade glatt hälsat på Karolinas pappa som kom förbi för att hälsa. Puss mitt lilla hjärta vi ses snart igen.


11 oktober


Hemveterinär Therese Höijer kom för att vaccinera alla katterna och besiktiga och chippa de små innan de får gå iväg till sina familjer. Hon var mycket nöjd med deras tillstånd, tillväxt och trevliga humör. Daniel "Krigaren" Craig lade sig mitt på undersökningsbordet och somnade. När hon senare skulle undersöka honom kunde hon knappt lyssna på hjärtat "han spinner ju bara man petar på honom", sa hon. Hon fick blåsa honom i ansiktet för att han skulle sluta spinna men så fort hon tog i honom igen så spann han. Till slut gick det. Alla katterna utom Smäcken var jätteduktiga. Smäcken var sur så vi bestämde att vänta med henne tills kattungarna flyttat, hon ska ändå inte ha sin spruta förrän senare i alla fall.


10 oktober


Min älskade mamma, min kära syster Matilda, hennes man Tomas och deras underbara son Felix var här för att fira Daniel och Fabian något försenat. Felix lekte förtjust med katterna. Förra gången han var här och alla stod och beundrade kattungarna så frågade någon vilken av dem han gillade mest. Då pekade Felix på mamma-katten. "Jag tycker bäst om Maud" sa han bestämt. Den här gången gillade han kattungarna mer, men Maud har fortfarande förstaplatsen säkrad. Nu turades "småttekissarna", som Felix kallar dem, om att leka i presentlådorna. Det var bara Roger Moore som låg och sov gott och missade hela presentuppackningen.


8 oktober


Nu har alla ungarna en familj att flytta till. Igår kom vi överens med den familj som vill ha Pierce Brosnan som ny familjemedlem. Det känns så svårt att de snart är utflugna. De är så härliga. Varje dag jag kommer från jobbet kommer en hel hord springande fram till mig för att hälsa. Sex katter spinner i kapp medan jag tar av mig skorna och ställer ner väskorna. Det är svårt att tänka på något annat än att kela och leka med de små. Jag måste påminna mig om att de ska ha mat också och att jag själv måste äta. Tur att jag har en bra man och barn som påminner mig om sådana trivialiteter. Kattungarna tycker att det mesta jag gör är underhållande. Något av det mest intressanta är att hjälpa till att tömma kattlådan. De springer med mig från låda till låda och "hjälper till". Oftast blir deras hjälp ofta mer av en björntjänst så det slutar alltid med att vi istället börjar leka med något annat så att jag ska kunna rensa i fred. Åh vad jag kommer att sakna dem.


3 oktober


Idag var det ett helt gäng uppfödare här. Tina (som har fött upp mamma Maud), Britt (som har fött upp pappa Enzo), Yvonne (som har Tiger som jag hoppas ska bli pappa till nästa kull) och Sara (som bara är allmänt rar). Min kära syster Nina var också här. De flesta var lite extra förtjusta i Daniel "Krigaren" Craig som de tror skulle kunna röna mest framgång på utställningar. Men det var ingen självklarhet. Roger Moore och Pierce Brosnan ligger nära och kan egentligen gå lika bra eller bättre beroende på motståndarnas styrkor och svagheter och i någon mån domarens preferenser. Roger Moore har en ännu bättre storlek och Pierce Brosnan har en bättre höjd på huvudet än krigaren. Krigaren har sina tofsar vilket är ett plus. Däremot var de överens om att min lilla sötnos Sean Connery är alldeles för söt för att gå bra just nu, men det kan ju ändra sig. Vi funderade också fram och tillbaka på om han är silver eller inte. Vi bestämde att be domarna avgöra på Järvas utställning. Kattungarna fick vara ute och springa fritt när vi alla kunde hjälpas åt att fota, passa och hålla.  Men tidvis var det lite lätt galet att försöka få fyra katter med spring i benen att sitta fint. Stackars Britt på bilden försökte så gott hon kunde hålla i alla fyra.


1 oktober


Oktober började intensivt för kattungarna. Först fick Roger "Romeo" Moore besök av sin köpare Karolina. Det verkade vara kärlek vid första ögonkastet. Sedan fick de avmaskningsmedel. Efter det var de ute och tränade att gå i koppel, det är alltid en hit. De fick även besök av Lovisas kompis Signe som var så hemskt ledsen över att det snart är dags att lämna över ungarna till sina nya familjer att hon spenderade varje stund med ungarna. Hon fick de alla att somna välregisserat på varsin kudde. Skickligt Signe. Till sist avslutades kvällen med att alla ungarna var rejält magsjuka. Troligen av avmaskningsmedlet. Jag imponerades över att de lyckades springa till kattlådan trots att det fullkomligt rann ur dem. Jag fick tömma lådorna med 15 minuters mellanrum. Vissa stunder stod de och köade efter varandra. Jag tyckte så synd om dem. Jag gav dem ZooLac för att återställa mag-tarm-floran och hjälpte till att tvätta och torka de små ynkliga liven.


24 september


Min kärleksfulle son Fabian fick ledigt på sin 18 årsdag och hade därmed lite extra tid att kela med sina "småbröder" i 007-kullen. Fabian är mycket musikalisk och fantastiskt duktig på gitarr. I början när kattungarna började springa på alla tre våningsplan var allt lite läskigt. Och speciellt gitarren. Men nu har Fabian vant dem vid gitarrspelandet så de ligger gärna bredvid och kollar in fingersättningarna. Extra roligt är det när Fabian spelar humlans flykt eller någon annan snabb låt där fingrarna kilar snabbt fram och tillbaka över gitarrhalsen. Då är det lätt att njuta av musiken verkar kattungarna tycka.  Värre blir det med Lovisas flöjtspelande. Man kan nästan se hur nackhåren reser sig på alla sex katter samtidigt om någon ton sticker iväg. Lyckligtvis, för oss alla, blir hon skickligare och skickligare i snabb takt.


26 september


I två dagar har ungarna varit ute på äventyr för att öva på att åka bil och socialisera sig med främmande på främmande platser. De har klarat sig med bravur. Första dagen hälsade de på hos Olivia och hennes familj. Ungarna tyckte inte att det var något konstigt alls att vara i ett främmande hus. De skuttade glatt ut ur buren och började genast utforska alla vrår och leka med alla barn. På den korta vägen i bilen hem somnade ungarna i buren. Så snart vi var hemma satte sig alla fyra på varsin låda och gick sedan och lade sig för att sova.

Idag hälsade de på hos Lisa, Johan och Arvid och deras mamma och pappa som ska bli familj åt en av ungarna. De var lika kavata idag. Kattungarna spelade fotboll med en pingisboll med fyra barn  i full fart springande efter dem med glada tillrop, skratt och hejarramsor. Pierce Brosnan och Daniel "Krigaren" Craig var mest aktiva i fotbollsmatchen, de andra två satt emellanåt på avbytarbänk och gick runt och luktade på blommor. Krigaren fick genast det nya smeknamnet "Messi". En bättre kattunge på att spela fotboll får man leta efter. Johan och Arvid refererade ingående "Messis" skickliga dribblingar och snygga fintar. Efteråt var ungarna alldeles slut. Även idag hoppade de direkt in i varsin låda och gjorde sina behov så snart de kom hem och kröp sedan upp i sängen och sov som stockar. Man kan inte annat än älska de små liven. De är så duktiga på att klara av barn. Barnspring, tjut och vilda lekar verkar inte bekomma dem det minsta. Tänka sig.


20 september


Idag var hemveterinär Therese Höijer här och gav kattungarna deras första vaccinationsspruta. Alla ungar var sååå duktiga. Therese blev lite extra förtjust i Sean Connery. Det är svårt att inte smälta när man ser honom. Han är så söt i sina tofsar och de vita markeringarna runt ögonen. Man vill bara äta upp honom.


19 september



19 september


Lille Carl 2 år var här tillsammans med sin mormor Nina (min syster). Han var mycket lycklig över att gosa med katterna. Han kvittrade förtjust och klappade dem så ömsint. Han ville också vara med och leka med tjejerna. Min lilla dotter Lovisa och hennes kompis Olivia hoppade i sängen och lekte med kattungarna innan det var dags att gå och rösta.


16 september


Det är sådan fart på ungarna. Nu när jag har nätat in hela trappan springer de i hela huset och får sådan fart att de slirar i kurvorna. Smäcken som inte är speciellt förtjust i kattungar har tidigare kunnat undvika dem. Nu är de överallt. Det verkar inte bekomma ungarna det minsta att hon snäser åt dem när de snubblar förbi. De första dagarna var ungarna lite rädda för henne men nu när de ser att hon inte gör något ignorerar de henne. Mamma Maud ser till att hålla ett vakande öga på Smäcken och håller henne på plats.


12 september


Igår var barnens kusiner Hedvig och Herman här och hälsade på med sina föräldrar, likaså lillkusinen Felix 4 år, som älskar att öppna och stänga dörrar och lådor. Allra roligast är skjutdörrarna vi har i huset. Även min kära mamma och hennes man var här. Ljudvolymen var konstant hög och barn sprang upp och ner i huset, hade vattenkrig och annat bus. Flickorna pysslade mycket med småmissarna som skötte sig exemplariskt trots all tumult. De känns väldigt stabila. Jag var lite stressad över att lille Connery hade ramlat och kunde inte riktigt slappna av men han visade inga tecken på att vara skadad på något sätt. Tvärtom. Hur som helst hade jag ett extra öga på honom hela natten. Mitt i natten kom jag på hur jag skulle fästa ett nät på hela baksidan av trappan.

Idag kom några av Lovisas kompisar förbi, Lisa (vars familj ska köpa en av ungarna) och Olivia. Sedan kom även min andra syster, Nina. Vi fick en chans att verkligen gosa med småmånsarna. De tränades att gå i sele och att vara ute på altanen. De var som kalvar på grönbete, så lyckliga, de hoppade och skuttade som kaniner. Sedan kom regnet, då smet hela gänget in.


11 september


Igår kväll fick kattungarna besök av Anna från S*La Sadie's som kom hela vägen från Västerås för att hälsa på Roger Moore. Även Tina (mormor till kattungarna) från S*Kattilaforsens och Britt (farmor till kattungarna) från S*Sunnygirl's kom och hälsade på för att hjälpa mig färgbestämma ungarna så att vi kan registrera dem. De uppdaterade färgkoderna ligger inne i tabellen under kattungar.

I morse kom grannflickorna och tillika systrarna Wilma och Tilda förbi för att gosa med ungarna. Lilla Wilma 4 år bar runt på kattungarna och sa "du e' min lilla kärlek, du" precis som jag brukar göra. Det låter betydligt gulligare när det kommer ur munnen på en 4åring. Sedan hände det som bara inte får hända. Sean Connery lyckades smita iväg med sin mamma ner i trappan och föll från översta trappan ner till den undre trappan. Ett fall på ca 3 meter! Mamma Maud var först hos honom, tätt följd av mig. Konstigt nog verkar han helt opåverkad. Han äter och leker som vanligt. Inget verkar brutet. När man klämmer och känner på honom är han helt cool, inga smärtor, inget brutet. Jag avvaktar nog lite till innan jag åker iväg och undersöker honom och övervakar honom noga under tiden.


10 september


Efter två dagar på konferens är det härligt att vara tillbaka hos kattungarna. Jag har längtat galet mycket efter dem och den härliga känslan av att få ha små söta kattungar som överfaller mig med kärlek och som tryggt somnar i mitt knä i en stor hög.  Under tiden har de fått knyta an lite extra till farmor Lena och vår aupair Marie. Marie säger att kattungarna nu är så beroendeframkallande att hon har suttit hos dem stora delar av dagen och bara gått iväg för att hämta och lämna Lovisa i skolan, laga mat, äta, sova och pyssla med Lovisa de få stunder som inte farmor gör det.

Farmor berättade att ungarna lyckades klättra över barrikaderna till sitt rum och sedan klättra upp på det nät som jag nätat in hela trappballustraden med. Pierce Brosnan tycker att nätet är mäkta roligt att klättra i och sedan gå balansgång längs trappräcket. Han vill väl visa att ett bond-namn inte är bortkastat på honom. Jag använde kvällen igår då jag kom hem till att även näta in ovanpå så att allt är nätat, både sidor och tak. Vi får se om det hjälper ett tag. Snart är de väl stora nog för att jag ska våga släppa dem fria i trappan, men det är lite läskigt eftersom trappstegen är öppna åt båda håll och saknar baksida.


4 september


Det är många barn som hälsar på kattungarna. Idag har kattungarna haft besök av grannbarnen Ronja, Hanna och lille Ville. Kattungarna var lika modiga och trygga som vanligt och lät sig hanteras av dem allihop. Till och med Ville, 3 år, mottogs entusiastiskt av ungarna som nyfiket och uppmärksamt klev runt bland alla barnsben. Kanske märkte de att Ville som är van vid sin mormors katter var så öm och försiktig han kunde trots sina unga år. Flickorna, med min lilla Lovisa i spetsen, kunde knappt hålla sig ifrån dem mer än några minuter. Ungarna fick några intensiva timmar med så mycket kärlek att de i de få pauserna somnade djupt och rofyllt i sitt bo.


3 september


Daniel "krigaren" Craig. De ungar som har behövt lite extra handpåläggning för att klara sig blir ofta väldigt handtama och det stämmer verkligen med krigaren. Han är tuff som stål och samtidigt len som sammet. Han är väldigt sällskapssjuk och är, tillsammans med Connery, ofta mest vaken och först framme när besökare kommer. Ibland kan jag vara rädd för att han ska bollas för mycket med eftersom han alltid är nära och därför ett tacksamt byte för varje barn som kommer in i rummet. Men än så länge verkar han tycka om det. Jag håller ändå ett vakande öga efter varje tecken på att han ska vilja få vara ifred och då snabbt hörsamma det. Vad hemskt det vore om en så trevlig katt plötsligt blev skygg och återhållsam.


2 september


Min lilla dotter Lovisa sa en dag att "mamma, har du tänkt på att när vi talar om Brosnan så talar vi alltid om honom som Craigs brorsa, undrar hur det känns för honom att inte bara få vara sig själv". Hon hade ju helt rätt. Han hade vuxit upp och klarat sig så bra hela tiden. Han stack inte ut som de andra tre, Moore som är brandröd och lugn, Connery som är blå och livlig och Craig "krigaren", som var en riktig fighter och överlevde trots alla odds. Nu ser vi på Brosnan på ett helt annat sätt. Han är ju helt ljuvlig och många som kommer hit nya blir speciellt förtjusta i honom för att han både är livlig och lugn. Han känns trygg och nyfiken och är vackert silver i ansiktet med tre tydliga ringar runt svanstippen.


1 september


Sean Connery är det sådan fart i. Han är nog den livligaste i kullen. Han är ofta först framme och klättrar på fötterna och benen. Sitter jag ner klättrar han genast upp för att försöka brotta ner mig. Han verkar tro att han någon gång ska lyckas, för det är en sådan intensitet i försöken. Därmed är han också nästan omöjlig att plåta. Han är än här, än där. Nästan alla bilder blir suddiga och de få som är någorlunda skarpa är ofta tagna på lite håll. Det är omöjligt att inte älska honom.


30 September


007-kullen fyller 6 veckor idag. De är så ljuvliga. Hur ska jag kunna skiljas från dem? De blir allt modigare och så förtjusta i människor och besök. Roger Moore är fortfarande den lugnaste av dem. Han deltar gärna i leken men sitter också ofta bara och tittar på de andra. Har man honom i knät sitter han gärna kvar och njuter medan de andra brottas. Och spinner som en liten helikopter. Han är nog också den långhårigaste av dem tror jag. Han är nästan lite lockig i babypälsen och vi aldrig har haft anledning att tvätta honom så han får vara så där sött lockig ett tag till.


26 augusti


Kattungarna växer enormt mycket just nu. De har precis gått över till riktig mat och har gått upp över 100 gram var på 4 dagar. De är så livliga och pigga. Jag gör dagligen en översyn över deras rum för att se att inga nya faror lurar allt eftersom de utvecklas. Nu klättrar de överallt, in i varje skrymsle och dyker upp på de mest oväntade platser. Min största oro är att de ska lyckas ta sig ut ur rummet. I helgen ska jag sätta grindar överallt.


23 augusti


Nu är ungarna 5 veckor gamla och så söta så att man kan äta upp dem. Det är många som frågar om de kan få köpa kattungarna men ännu är ingen definitivt tingad. De flesta förfrågningar har gällt Sean Connery (som eventuellt ska stanna i katteriet), Roger "Morris" Moore och Daniel "Krigaren" Craig. Söta Pierce "Brorsan" Brosnan har många beundrare men ingen som specifikt bett att få köpa just honom. Tina Ackelid, mamma Mauds uppfödare, tycker att Brorsan har mycket fina öron med en bred bas.


10 augusti


Kattungarna är så härliga. De kliver runt och busar med varandra och gör allt som vanliga katter gör. Nåja, kanske inte precis allt. Men de börjar redan bli små personligheter. Roger Moore vill alltid ha mat. Så fort vi sätter oss vid bolådan kommer han springande. Även Daniel "Krigaren" Craig kommer ofta sättande. Sean Connery är mycket nyfiken men mer leksugen än hungrig. Pierce "Brorsan" Brosnan är ofta nöjd och ligger och tittar på eller kliver runt i en mer maklig takt. Nu rullar de ofta över på rygg och ligger och boxas i luften och smakar på sina små framtassar.